Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Kompetens viktigare än anställningstid
Nästan 50 procent tror att turordningsregeln sist in - först ut gör det svårare för unga på arbetsmarknaden. Det visar en enkät som Kollega gjort.
Det är inte enbart arbetsgivarna som är negativa till turordningsreglerna. Även bland Unionens medlemmar finns många som ifrågasätter att den sist anställde också är den som ryker först.
Hur man ser på anställningstidens betydelse vid uppsägningar hänger tydligt samman med den egna åldern.
Mer än var tredje medlem under 34 tycker att sist in-först ut är en dålig eller mycket dålig regel. Bland dem över 51 är inställningen betydligt mer positiv. Bara var femte anser att det är en dålig regel.
En anledning till skillnaden kan vara hur man ser på följderna. I samtliga åldersgrupper är det nästan hälften som anser att regeln drabbar de unga genom att den gör det svårare för dem att få jobb. Ungefär en tredjedel tror inte att den gör det svårare för unga på arbetsmarknaden.
Sammantaget finns dock ett fortsatt stöd för sist in - först ut. Varannan av de 1 600 tillfrågade Unionenmedlemmarna anser att regeln är bra eller mycket bra, var fjärde är negativ, medan resterande fjärdedel väljer att passa på frågan.
Att saken är komplicerad visar sig när medlemmarna tvingas välja. Trots att många förespråkar sist in - först ut, är enigheten stor om att kompetens och kvalifikationer ska väga tyngre än anställningstid. Allra mest positiva är de unga, där tre av fyra ställer sig bakom detta, men även bland de äldre tycker majoriteten samma sak.
En ännu större enighet finns om att anställda som aldrig erbjudits kompetensutveckling av arbetsgivaren inte ska kunna sägas upp med hänvisning till bristande kvalifikationer. Har man däremot tackat nej till kompetensutveckling får man stå sitt kast, anser medlemmarna.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd
I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.
Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.
Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll.
Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.
Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.
Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.
Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.
Metro ansöker om rekonstruktion
Metro Media House har stora ekonomiska problem. Styrelsen uppger att företaget ska begära en rekonstruktion och medarbetarna fick ingen lön utbetald under måndagen.
Metro Media House ger bland annat ut gratistidningen Metro, driver sajten Metrojobb, plattformen Metro mode och Studentkortet. Men koncernen har stora ekonomiska problem och i dag fick personalen veta att de kommer att få vänta på utbetalningen av marslönen.
I ett öppet brev till personalen, som Expressen publicerat, skriver vd Christen Ager-Hanssen att företaget ska ansöka om rekonstruktion och att lönerna sedan ska komma via den statliga lönegarantin: ”Administrativt får man räkna med att det tar ca en vecka innan marslönerna når de anställdas bankkonton. Vi kommer meddela er alla när lönerna är expedierade och vilken dag de anländer till era bankkonton.”, skriver han.
En företagsrekonstruktion är ett alternativ till konkurs för företag som har chans att överleva. En domstol avgör om rekonstruktionen ska beviljas och utser en rekonstruktör. Därefter ska rekonstruktören reda ut anställningsförhållanden och lönefrågor innan ett lönegarantibeslut fattas. Beslutet skickas till länsstyrelsen som, enligt Kronofogden, har en handläggningstid på någon eller några veckor.
Investmentbolaget Custos köpte Metro av Kinnevik för två år sedan. Enligt Christen Ager-Hanssen mörkade Kinnevik att Metro hade ekonomiska problem och i brevet till personalen skriver han att Custos ska stämma Kinnevik på 300 miljoner kronor.
Tidningen Metro finns i Malmö, Göteborg och Stockholm. Enligt Expressen finns planer på att dra ner på utgivningstakten och att säga upp personal.
Kollega söker Unionenklubbens ordförande för en kommentar.
