Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Kollektivavtal ger högre pension

För unga tjänstemän kan skillnaden mellan kollektivavtal eller inte bli hundratusentals kronor i pensionskapital. Anledningen är att avgifterna är lägre för den som omfattas av ITP-planen.
Publicerad
Eva Adolphson, pensionsekonom på Alecta, har räknat ut hur mycket det kan skilja för två lika gamla personer med samma inkomst men där den ena jobbar på en arbetsplats med kollektivavtal, och därmed omfattas av ITP, och den andra inte gör det.
Sedan den nya ITP-planen infördes i juli i år har alla som är födda 1979 eller senare möjlighet att välja förvaltare för sin tjänstepension. Hittills har ungefär en tredjedel av de 44 000 som kan gjort ett val. Men även de som struntar i att välja förvaltare kommer att få ett större pensionskapital när de fyller 65 än de som inte omfattas av kollektivavtal.
Enligt Eva Adolphsons räkneexempel kommer det att skilja 348 000 kronor mellan två 25-åringar som båda tjänar 25 500 kronor i månaden men där den ena jobbar på ett företag med kollektivavtal och den andra själv har förhandlat sig till pensionsinsättningar. Då har man dessutom räknat med att 25-åringen som omfattas av ITP-avtalet har en traditionell pensionsförsäkring med en avkastning på 6,5 procent per år och den andra har en aktiefond med en avkastning på 7,7 procent per år.
Den stora skillnaden i pensionskapital kan alltså förklaras av skillnaden i de avgifter som pensionsbolagen tar ut för att förvalta pengarna. I de kollektiva tjänstepensionerna som upphandlas av fack och arbetsgivarorganisationer har man pressat avgifterna.
En annan skillnad mellan de båda sparformerna är att den som omfattas av kollektivavtal har rätt till 13 månaders pensionsinbetalningar när han/hon är föräldraledig.

LINDA SVENSSON

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.