Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Kluster ökar rörligheten - kanske

En ny studie om IT-kluster reser frågor om vad begreppet egentligen står för.
Publicerad
Att gyttra ihop företag med liknande verksamheter på samma plats har länge ansetts vara succéreceptet för tillväxt och tekniska framsteg. Förebilden är Silicon Valley i Kalifornien, där IT-industrin sägs ha haft sin vagga.
Forskningsmyndigheten Vinnova bygger stora delar av sin verksamhet på att kluster gynnar flödet av idéer och ökar rörligheten av arbetskraft. Somliga har till och med experimenterat med att skapa kluster för att på så sätt sparka igång innovationskraften. Det har gått sådär.
Det har varit svårt att skapa konstgjorda kluster, det har till och med varit svårt att vetenskapligt hävda vad kluster är för något eller att de skulle ha de avsedda effekterna. Vinnova har fått kritik för att de vilar sin verksamhet på obevisade hypoteser.
Nu har en forskare vid Uppsala universitet, Dzamila Bienkowska, försökt undersöka rörligheten på arbetsmarknaden i två IT-kluster, Kista i Stockholm och Mjärdevi i Linköping. I sin kommande avhandling har hon bland annat analyserat registerdata mellan åren 1997-2002. Resultaten är svårtolkade.
Visserligen har klustren ett par procent högre rörlighet än arbetsmarknaden i stort. Men mätproblemen är många. Till exempel jämförs en specifik yrkeskategori, IT-folk, med hela arbetsmarknaden. Dzamila Bienkowska har därtill valt varje arbetsställe som minsta enhet och då räknas även de som byter jobb inom samma koncern, Ericsson, som jobbytare.
- De båda klustren präglades av att de hade ett stort dominerande företag, Ericsson, och de har ytterst liten personalomsättning, säger Dzamila Bienkowska.
Kan man tala om kluster när det finns ett stort företag och ett antal mindre satellitföretag runt omkring?
- Ja, det är inte så specifikt definierat vad ett kluster är. Det är ett förhållandevis vitt begrepp.
Du har noterat att rörligheten är ett par procent högre i klustren, är det mycket eller lite?
- Det beror på. Jag tycker inte att man kan säga att det är lite. Men det här är svåra saker att mäta, säger Dzamila Bienkowska.

THOMAS HELDMARK

Läs mer här

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.