Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Ki hotar med uppsägningar om inte fler godtar sänkt lön

Sänkta löner accepteras av 68 procent på Ki Consulting. Nu har betänketiden förlängts. Uppnås inte målet att 85 procent tackar ja väntar uppsägningar.
Publicerad
- Plan b är inte ett smörat bud, det här är enligt företagsledningen enda chansen. Alternativet är en hårdhänt rekonstruktion där ett enstaka hundratal blir kvar och programutvecklingen läggs ut till låglöneländer som Indien, säger Sven Pontan, vice ordförande för Sifklubben vid Ki Consulting i Haninge.
Företagets framtid avgörs vid ett styrelsemöte nästa vecka. Exakt vilka alternativ som kan bli aktuella om inte målet uppnås vill inte Ki Consultings personal- och kommunikationsdirektör spekulera i.
- Vi måste ta ställning till konsekvenserna. En radikal förändring kommer att ske. Konsekvenserna är smärtsamma. I bästa fall innebär det att delar av företaget lever vidare, säger Johan Järvehed, som hävdar att en konkurs inte är aktuell.
För att fler ska tacka ja till att sänka lönen med 5 eller 10 procent reser nu Ki Consultings vd och styrelseordförande runt till de cirka 800 anställda i landet.
Utifrån löntagarkonsultens rapport har Sifklubbarna rekommenderat medlemmarna att ta ställning till lönesänkningen efter sina egna förutsättningar. Bara i går hade ett tiotal personer ändrat sig och accepterat sänkningen.
- Nu hoppas vi att folk besinnar sig och accepterar. Annars väntar en bister framtid då många blir utan jobb, säger Sven Pontan som tillstår att man hamnat i en utpressningssituation.
Ki Consulting har sitt ursprung i Telia som sålt ut verksamheten. Telia Sonera är fortfarande storägare, men också en storkund som nyligen tvingade fram en prissänkning med upp till 30 procent. Orderingången är låg. Efter upprepade varsel har personalen minskats från 1 200 anställda till 800.
- Läget är kärvt. Det här är spel på högsta ägarnivå. Om vi ställer upp, pytsar ägarna in mer pengar, säger Sven Pontan.

CHRISTINA SWAHN

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.