Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Karriärlöner viktigt för nya jämställdhetsministern

Jämställdhetsminister Maria Arnholm talar varmt om karriärlöner men ger inget besked om att återinföra kravet på årliga lönekartläggningar. Unionen anser att lagen behöver ändras för att komma åt osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män.
Johanna Forsmark Publicerad 28 mars 2013, kl 11:06

Maria Arnholm vill fokusera på frågan om lönediskriminering men tror inte att det går att lösa med enbart lagstiftning sade hon när hon besökte Unionen i förra veckan.

Däremot var hon kritisk till märket och frågade om man ska ha märket kvar eller i stället använda en annan modell när lönerna sätts.
- Vi borde öppna upp för karriärlöner och lite mer lönespridning, sade hon.

Martin Linder, vice ordförande i Unionen, tycker att politiker ska hålla sig borta från lönebildningen och framhåller att lönekartläggningar också påverkar värderingar på arbetsplatserna.
- Lönekartläggningar är jättebra. Regeringen införde förändringen 2008. Det kan ha varit ett felaktigt beslut och behöva korrigeras men vi behöver även se till att de blir effektiva, sade Maria Arnholm.

Hon ger inget besked om lagändring utan säger att frågan är under utredning.
- Jag måste se vad den utredningen visar, innan jag kan ge besked. Vi måste se vad som är bra och dåligt, vi kan inte stifta lagar utifrån en part, sade Maria Arnholm.

Karin Skånberg, regionchef i region Stockholm Unionen, ser konsekvenser av bristande lönekartläggningar för medlemmarna.
-5000 medlemmar omfattas inte av dessa, eftersom mindre företag inte behöver göra kartläggningar, sade hon.

- Det är färre företag som gör kartläggningar men även färre som följer lagen. Vi måste arbeta med att få företag att utföra lönekartläggningar och vi behöver resurser att följa upp det, sade Maria Arnholm.

Enligt Cecilia Beskow, samhällspolitisk chef på Unionen, är det ett starkt krav från Unionen att lagen ändras.
- Vi har sett att lönekartläggningar minskar när det inte finns krav på att utföra dem varje år. För arbetsgivarna skulle det underlätta om man gör kartläggningar årligen eftersom de då får regelbundna uppdateringar. Varje gång man gör lönekartläggningar så hittar tre av tio arbetsgivare osakliga löneskillnader, säger Cecilia Beskow.

Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.