Maria Arnholm vill fokusera på frågan om lönediskriminering men tror inte att det går att lösa med enbart lagstiftning sade hon när hon besökte Unionen i förra veckan.
Däremot var hon kritisk till märket och frågade om man ska ha märket kvar eller i stället använda en annan modell när lönerna sätts.
- Vi borde öppna upp för karriärlöner och lite mer lönespridning, sade hon.
Martin Linder, vice ordförande i Unionen, tycker att politiker ska hålla sig borta från lönebildningen och framhåller att lönekartläggningar också påverkar värderingar på arbetsplatserna.
- Lönekartläggningar är jättebra. Regeringen införde förändringen 2008. Det kan ha varit ett felaktigt beslut och behöva korrigeras men vi behöver även se till att de blir effektiva, sade Maria Arnholm.
Hon ger inget besked om lagändring utan säger att frågan är under utredning.
- Jag måste se vad den utredningen visar, innan jag kan ge besked. Vi måste se vad som är bra och dåligt, vi kan inte stifta lagar utifrån en part, sade Maria Arnholm.
Karin Skånberg, regionchef i region Stockholm Unionen, ser konsekvenser av bristande lönekartläggningar för medlemmarna.
-5000 medlemmar omfattas inte av dessa, eftersom mindre företag inte behöver göra kartläggningar, sade hon.
- Det är färre företag som gör kartläggningar men även färre som följer lagen. Vi måste arbeta med att få företag att utföra lönekartläggningar och vi behöver resurser att följa upp det, sade Maria Arnholm.
Enligt Cecilia Beskow, samhällspolitisk chef på Unionen, är det ett starkt krav från Unionen att lagen ändras.
- Vi har sett att lönekartläggningar minskar när det inte finns krav på att utföra dem varje år. För arbetsgivarna skulle det underlätta om man gör kartläggningar årligen eftersom de då får regelbundna uppdateringar. Varje gång man gör lönekartläggningar så hittar tre av tio arbetsgivare osakliga löneskillnader, säger Cecilia Beskow.