Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Kabinpersonal på SAS skjuter på lönehöjningar

Anställda på SAS ska sänka eller frysa sina löner för att rädda företaget. Kabinfacket, som tillhör Unionen, har gått med på att skjuta fram lönehöjningar till 2011.
Niklas Hallstedt Publicerad

Genom att alla sänker eller fryser sina löner och effektiviseringar ska SAS spara 1,5 miljarder, enligt Dagens Nyheter.

Bland annat har kabinfacket accepterat att skjuta fram olika lönehöjningar till 2011. Men det innebär inte detsamma som att frysa lönerna, poängterar Pelle Gustafsson, kabinfackets vice ordförande, för Kollega.

På torsdagsmorgonen gick Unionen ut med ett pressmeddelande där man skriver att det strider mot kollektivavtalet att sänka eller frysa lönerna. Lokala fackklubbar kan inte säga upp eller omförhandla kollektivavtal, utan detta måste göras av Unionens förbundsstyrelse.
Frågan om lönefrysningar har inte behandlats av förbundsstyrelsen, säger Unionens förhandlingschef Lars-Bonny Ramstedt i pressmeddelandet, där han också konstaterar att det inte är "aktuellt att öppna upp för frysta eller sänkta löner hur behjärtansvärt och angeläget det än kan framstå på enskilda företag".
- Det är inte någon hållbar metod att långsiktigt rädda företag. Det enda vi vet med säkerhet är att det inte ger några som helst garantier att jobb kan räddas och att det är den enskilda medarbetaren som tar hela risken, inte bara i form av utebliven löneökning eller sänkt lön. Om jobbet ändå försvinner riskerar a-kasseersättningen att sänkas och i förlängningen också pensionen, säger Lars-Bonny Ramstedt.

Pelle Gustafsson är oförstående till Lars-Bonny Ramstedts reaktion.

- På det här sättet idiotförklarar man klubben. Vi har ju inte gått med på att frysa våra löner, vi skjuter bara på våra höjningar.

Kollega har sökt Lars-Bonny Ramstedt som för närvarande sitter upptagen i förhandlingar.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.