Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Jouren hallå nr 9/07

Varje dag får HTF Direkt upp till sex hundra samtal med frågor från medlemmar i hela landet. Tidningen har lyssnat på en jourtelefon under några timmar och publicerar svar på typiska frågor. Behöver du själv facklig rådgivning? Ring 0770-870870<br /><br />
Publicerad
Måste jag betala tillbaka föräldralönen?
Jag har varit föräldraledig i ett år och fått den första halvan av föräldralönen från min arbetsgivare. Nu ska jag börja ett nytt jobb och kommer bara att jobba en månad till hos min gamla arbetsgivare. Ska jag betala tillbaka föräldralönen då?
Svar:
Nej du blir inte återbetalningsskyldig för de pengar du redan fått. Däremot kommer du inte att få den resterande halvan av föräldralönen, eftersom du inte kommer att jobba tre månader efter föräldraledigheten.

Vad händer om jag inte börjar på jobbet?
Jag har nyligen skrivit på ett anställningsavtal om nytt jobb. Meningen är att jag ska tillträda tjänsten om ett par månader. Nu är det så att jag fått ett erbjudande om en annan anställning som jag mycket hellre vill ha. Vad händer om jag bryter det kontrakt jag skrivit på och aldrig påbörjar den överenskomna anställningen?
Svar:
Du har ingått ett bindande kontrakt och om du bryter det på förhand riskerar du att arbetsgivaren stämmer dig för kontraktsbrott och riktar skadeståndsanspråk mot dig. Du kan däremot redan nu säga upp din anställning. Eftersom uppsägningstiden bara är en månad så kanske du kan bli överens med arbetsgivaren om att du inte behöver tillträda anställningen. Du bör snarast kontakta arbetsgivaren, förhoppningsvis går det att resonera om saken och häva kontraktet.

Har jag inte rätt till mer föräldraledighet?
Jag fick barn under förra året och hade hel föräldraledighet ända fram till slutet av januari i år. När jag kom tillbaka till arbetet hade jag delledigt och arbetade 75 procent de första två månaderna. I början av april gick jag upp på heltid igen och begärde sedan att få hel ledighet igen under juli och augusti vilket inte var några problem.
Nu har jag på nytt begärt att få gå ner i tid från och med december månad. Min arbetsgivare nekar och säger att jag redan haft de tre perioder med ledigt som jag har rätt till. Kan min arbetsgivare neka den begära ledigheten, det stämmer ju faktiskt att jag varit ledig i tre perioder?
Svar:
Det stämmer som din arbetsgivare säger att du endast har rätt till tre perioder. Dock är det så att du bara utnyttjat två perioder under detta år. Den ledighet som började under förra året och avslutades i januari räknas som en period du utnyttjade under förra året. Därför har du rätt att få ytterligare en period i år.

Måste jag jobba på påskafton nästa år?
Jag jobbar på en tandvårdsklinik som receptionist och vi har kollektivavtal med HTF. Förr om åren var det alltid stängt på påskafton, men till nästa påsk ska vi ha öppet. Måste jag jobba på påskafton?
Svar:
Ja, om arbetsgivaren har förändrat arbetstiden i enlighet med gällande regler så att påskafton är ordinarie arbetsdag.

Arbetsgivaren ringer inte när jag är sjuk!
Jag har varit sjukskriven i mer än två månader och min arbetsgivare har bara ringt mig en gång för att höra hur jag mår. Vad är arbetsgivaren skyldig att göra när man är sjukskriven en längre tid?
Svar:
Din arbetsgivare har ansvar för att göra en rehabiliteringsutredning om du själv begär det. Annars gäller att din arbetsgivare har ansvaret att inleda en rehabiliteringsprocess. Försäkringskassan kan kräva in en rehabiliteringsutredning av din arbetsgivare om du varit sjuk mer än fyra veckor. Det finns standardformulär på Försäkringskassans hemsida som man kan använda som stöd. Allt detta regleras i Lagen om allmän försäkring.



Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.

Arkiv

Metro ansöker om rekonstruktion

Metro Media House har stora ekonomiska problem. Styrelsen uppger att företaget ska begära en rekonstruktion och medarbetarna fick ingen lön utbetald under måndagen.
David Österberg Publicerad 25 mars 2019, kl 15:44
Tomas Oneborg / SvD / TT
Tomas Oneborg / SvD / TT

Metro Media House ger bland annat ut gratistidningen Metro, driver sajten Metrojobb, plattformen Metro mode och Studentkortet. Men koncernen har stora ekonomiska problem och i dag fick personalen veta att de kommer att få vänta på utbetalningen av marslönen.

I ett öppet brev till personalen, som Expressen publicerat, skriver vd Christen Ager-Hanssen att företaget ska ansöka om rekonstruktion och att lönerna sedan ska komma via den statliga lönegarantin: ”Administrativt får man räkna med att det tar ca en vecka innan marslönerna når de anställdas bankkonton. Vi kommer meddela er alla när lönerna är expedierade och vilken dag de anländer till era bankkonton.”, skriver han.

En företagsrekonstruktion är ett alternativ till konkurs för företag som har chans att överleva. En domstol avgör om rekonstruktionen ska beviljas och utser en rekonstruktör. Därefter ska rekonstruktören reda ut anställningsförhållanden och lönefrågor innan ett lönegarantibeslut fattas. Beslutet skickas till länsstyrelsen som, enligt Kronofogden, har en handläggningstid på någon eller några veckor.

Investmentbolaget Custos köpte Metro av Kinnevik för två år sedan. Enligt Christen Ager-Hanssen mörkade Kinnevik att Metro hade ekonomiska problem och i brevet till personalen skriver han att Custos ska stämma Kinnevik på 300 miljoner kronor.

Tidningen Metro finns i Malmö, Göteborg och Stockholm. Enligt Expressen finns planer på att dra ner på utgivningstakten och att säga upp personal.

Kollega söker Unionenklubbens ordförande för en kommentar.