Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Jobba hemma -många fördelar med jobb på distans

Om Isabelle Öberg blir trött av arbetet, så är sängen nära. Hon är IT-ansvarig på en hotellkedja och sköter jobbet från egna sovrummet. Isabelle klarar av att hålla på gränsen mellan jobb och fritid, men arbetsmiljön är inte helt idealisk.<br />
Publicerad
Skrivbordsbelysningen är en liten nattlampa. Stolen är ärvd från mormor. Datorn står på ett avslipat slagbord. Isabelle Öberg tycker att det går utmärkt att jobba från sovrummet.
-Det är lite trångt, va? Men det funkar, säger hon.
Isabelle Öberg ansvarar för att IT-systemen fungerar på tio Scandic-hotell i Stockholm, stora arbetsplatser med hundratals anställda. Men själv har hon ingen arbetsplats att gå till. Hon är en av tusentals tjänstemän som arbetar mobilt. Det har hon valt själv.
- Jag har blivit erbjuden en arbetsplats på något hotell, men jag föredrar det här.
Vi befinner oss i Isabelle Öbergs trånga sovgemak. Sängen är bäddad. Isabelle sitter och reportern står; det finns bara plats för en stol.
Från sovrummet dirigerar hon hela serversystemet. Hon kan ta över arbetsstationer på hotellen om så behövs. Härifrån gör hon uppdateringar, inventeringar och körningar med mera. Men ibland måste hon beställa nya servrar eller programvaror. Flera gånger i veckan tar hon bilen in till stan och besöker hotellen.
-Då får jag träffa folk. Jag träffar mer folk nu än när jag jobbade på supportavdelningen.
Isabelle Öberg bor på Vindö i Stockholms skärgård i en utbyggd sommarstuga med havet strax bakom skogsdungen. Hon flyttade hit för några år sedan därför att hon är hästägare och här är nära till stallet.
Men huset är inte jättestort och Isabelle har två snart flygfärdiga barn boende hos sig. Därför får hon hålla till i sovrummet. Skrivbordet och stolen är helt okej, tycker hon. Men hon inser att hon borde be om en riktig dataskärm. Nu står en "antik" skärm av det tjockare slaget parkerad på slagbordet. Den tar upp stor del av bordsytan. Men den använder hon aldrig utan nöjer sig med att kisa in i den bärbara datorn.
-Jag har inte hunnit be om allt jag behöver. Min tjänst är ny. Men det kommer, säger hon.
Hon noterar att hon inte slutit något avtal om distansarbete med sin arbetsgivare. Och att hon inte riktigt tagit reda på hur försäkringar och annat fungerar. Men hon är glad att hon fått en ny Volvo som tjänstebil.
Vid lunchtid ska Isabelle Öberg ge sig iväg till ett möte på hotell Hilton vid Slussen. Hon packar ner dator, laddningsdisketter, palmpilot, läppstift, ett paket lightcigaretter och några tunna projektpärmar.
-Det är en stor fördel att jag kan välja själv när jag åker in till stan. Ger jag mig i väg vid lunchtid tar det en timme. Men i morgonrusningen tar det två timmar, säger hon.
Hon har inget emot att jobba lite längre på fredagarna. Då kan hon vänta ut den sirapströga helgtrafiken ut mot Värmdö. Istället kan hon sluta tidigare en onsdag när hästen ska tävla. Isabelle Öbergs intresse för hästdressyr hindrar henne från att jobba för mycket, säger hon. Det är annars vanligt bland dem som arbetar mobilt. Den som har kontoret hemma har ofta svårt att se gränserna mellan fritid och jobb. Det är lätt att kolla mejlen en sista gång före sängdags och plötsligt finna sig börja fundera på en fråga, eller svara på ett mejl.
Men Isabelle Öberg håller disciplinen. Hon läser inte mejl eller småjobbar på kvällar och helger.
-Jag har hus, häst och barn. Jag gillar mitt jobb. Men varje kväll måste jag ta hand om hästen ett par timmar. Jag tror att det vaccinerar mig från att jobba ihjäl mig, säger hon.
Hon tycker att det var värre när hon arbetade på supporten och hade helg- och nattjour. Då kunde hon bli uppringd mitt i natten för att sätta sig framför datorn.
Nu njuter hon istället av att kunna sätta sig på altanen och lyssna på fågelsången när hon tar paus i arbetet.

Bärbar dator och belysning kan bli problem

Dålig belysning och ingen riktig skärm till den bärbara datorn är några av problemen med Isabelle Öbergs arbetsplats. Och hur är det med eluttaget - är det jordat?

Isabelle Öbergs arbetsplats i sovrummet är långt ifrån idealisk, enligt Tone Petrelius, ergonom på TCO Development. Men hon dömer inte ut den helt.
-Det behöver inte vara dåligt att arbeta hemma i sovrummet. Men man måste få hjälp att justera in grejerna, säger hon.
Det är bra, konstaterar Tone Petrelius, att Isabelle har extern mus och tangentbord. Men det är mindre bra att det saknas extern skärm som fungerar. En bärbar dator är inte gjord att arbeta vid mer än ungefär en halvtimme åt gången. Och att stirra in i en bärbar dator är definitivt ingen bra synergonomi. Avståndet mellan skärm och ögon blir alldeles för kort, vilket kan orsaka ont i nacke och axlar.
Belysningen i sovrummet är heller inte den bästa. Rummet är relativt mörkt och ljuset från det enda fönstret är skarpt. Kontrasterna mellan ljust och mörkt bör inte vara för stora, vare sig i rummet eller på skärmen. Ögat tenderar att dras till det som är ljust, och det är inte så bra att få en stark ljuskälla i vitögat. Sitter man i ett mörkt rum med ett ljust fönster bör man ha bra arbetsplatsbelysning och gardiner att dra för fönstret.
Någonting som Isabelle bör fundera över är huruvida hennes eluttag är jordat. En bärbar dator som inte har jordats omger sig med ett onödigt kraftigt elektromagnetiskt fält, vilket forskarna inte kan utesluta att det leder till psykisk och fysisk ohälsa. Samma sak gäller Isabelles mobiltelefon som är och bör vara försedd med öronsnäcka och sladd eller trådlöst blue toth. Att ringa från bilen ökar strålningen och bilen bör vara försedd med särskild antenn.
Justerbar stol och höj- och sänkbart bord vore också att föredra, och enligt Tone Petrelius finns det idag designade kontorsstolar som kan passa in i den övriga möbleringen. Tone Petrelius råder Isabelle att ta kontakt med sin arbetsgivare. Det är arbetsgivaren som har ansvar för arbetsmiljön, och att förse arbetsrummet, i det här fallet sovrummet, med ergonomiskt riktig utrustning.
-Jag rekommenderar att ta kontakt med företagshälsovården och låta en ergonom komma och titta på arbetsplatsen, säger Tone Petrelius.


Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.

Arkiv

Metro ansöker om rekonstruktion

Metro Media House har stora ekonomiska problem. Styrelsen uppger att företaget ska begära en rekonstruktion och medarbetarna fick ingen lön utbetald under måndagen.
David Österberg Publicerad 25 mars 2019, kl 15:44
Tomas Oneborg / SvD / TT
Tomas Oneborg / SvD / TT

Metro Media House ger bland annat ut gratistidningen Metro, driver sajten Metrojobb, plattformen Metro mode och Studentkortet. Men koncernen har stora ekonomiska problem och i dag fick personalen veta att de kommer att få vänta på utbetalningen av marslönen.

I ett öppet brev till personalen, som Expressen publicerat, skriver vd Christen Ager-Hanssen att företaget ska ansöka om rekonstruktion och att lönerna sedan ska komma via den statliga lönegarantin: ”Administrativt får man räkna med att det tar ca en vecka innan marslönerna når de anställdas bankkonton. Vi kommer meddela er alla när lönerna är expedierade och vilken dag de anländer till era bankkonton.”, skriver han.

En företagsrekonstruktion är ett alternativ till konkurs för företag som har chans att överleva. En domstol avgör om rekonstruktionen ska beviljas och utser en rekonstruktör. Därefter ska rekonstruktören reda ut anställningsförhållanden och lönefrågor innan ett lönegarantibeslut fattas. Beslutet skickas till länsstyrelsen som, enligt Kronofogden, har en handläggningstid på någon eller några veckor.

Investmentbolaget Custos köpte Metro av Kinnevik för två år sedan. Enligt Christen Ager-Hanssen mörkade Kinnevik att Metro hade ekonomiska problem och i brevet till personalen skriver han att Custos ska stämma Kinnevik på 300 miljoner kronor.

Tidningen Metro finns i Malmö, Göteborg och Stockholm. Enligt Expressen finns planer på att dra ner på utgivningstakten och att säga upp personal.

Kollega söker Unionenklubbens ordförande för en kommentar.

Arkiv

AD: Värvningsförbud gick för långt

Ett spelföretag i Uppsala ville hindra avhoppare från att värva tidigare kollegor till sitt företag. Men nu konstaterar Arbetsdomstolen, AD, att värvningsklausulen i avtalet inte är rimlig.
Niklas Hallstedt Publicerad 16 oktober 2018, kl 15:02

I de avtal som de anställda skrivit på åtar de sig att under en 24-månadersperiod efter avslutad anställning inte ”direkt eller indirekt” rekrytera från den tidigare arbetsgivaren.

Med hänvisning till den klausulen förbjöd tingsrätten tidigare avhoppare från ett spelbolag att värva spelutvecklare från sin tidigare arbetsgivare.

Domen överklagades till AD som har en annan syn på saken. AD konstaterar att värvningsklausuler är ”ägnade att skapa påtagliga inlåsningseffekter och motverka rörligheten på arbetsmarknaden”, men påpekar också att konkurrensklausuler av olika slag kan vara berättigade bland annat för att skydda företagshemligheter.

Det är dock inte fallet när det handlar om spelföretagets värvningsklausul, enligt domstolen som dock anser att en klausul med kort bindningstid kan vara berättigad. Detta för att motverka att en anställd ”i nära anslutning” till att hen lämnar företaget också får andra att sluta och gå över till en konkurrent.

I det här fallet lämnade dock de anställda företaget för mer än ett halvår sedan, vilket gör att rekryteringsförbudet inte bör anses som skäligt, konstaterar domstolen.

AD noterar också att värvningsklausulen inte endast omfattar aktiv rekrytering utan även förbjuder dem att anställa personal hos den tidigare arbetsgivaren som på egen hand söker upp dem. Det kan inte anses skäligt, menar domstolen.

Malin Wulkan, biträdande chefsjurist på Unionen, anser att det är en viktig dom.

– Visserligen var klausulen i anställningsavtalet väldigt omfattande. Det fanns inga begränsningar till vissa personer eller geografiskt område, och sträckte sig över en två-årsperiod. Men det är ändå ett betydelsefullt avgörande eftersom det inte finns något sedan tidigare som är så tydligt.

Bland viktiga med domen är att AD betonar att man har en restriktiv syn på värvningsklausuler och att domstolen dessutom pekar på att sex månader kan vara en rimlig löptid, anser Malin Wulkan.

Än så länge har inte Unionen fått in särskilt många ärenden som rör rena värvningsklausuler.

– Det antas vara ett ökande fenomen, något det inte finns anledning att tvivla på. Sannolikt finns de i alla branscher där det är brist på kompetens, säger Malin Wulkan som påpekar hur viktigt det är att alltid läsa igenom och fundera över anställningskontrakten innan man skriver på.

– Även om man kan få rätt i domstol skapar det en ruggig osäkerhet. Det kan ju handla om höga viten i fall man bryter mot klausulen.