Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Janne Johansson, tennistränare: - Jag vill att vi ska hålla oss till regelverket

Janne Johansson lämnade en sportklubb med lyx och överflöd i Nilens mitt för att jobba åt en klubb med knackig ekonomi på Uppsalatundran. <br />En av hans första åtgärder som ny chefstränare för Uppsala Tennisklubb, var att se till att undertränarna fick avtalsenliga löner.<br />
Publicerad
Halva ön Gezira mitt i Nilen utanför Kairo är bebyggd med bostäder. Den andra halvan var Janne Johanssons arbetsplats under ett och halvt år. Det är en sportklubb där välbeställda egyptier och deras barn kan få sina motionsbehov tillgodosedda. Medlemsavgiften är cirka 100 000 kronor plus 1 500 dollar per år, men så finns här också golfbanor, fotbollsplaner, simbassänger, squashhallar - you name it.
Och så tennisplaner naturligtvis. De är ju liksom en förutsättning för Jannes jobb som chefstennistränare.
- Fastän det är samma titel som jag har i dag, är det som två helt olika jobb. Där låg största fokus på att jobba med klubbens serielag i tennis, få dem att vinna ligan. Jag hade en hel stab under mig som jag kunde delegera till. På ett sätt var det mer lättarbetat där nere, som ett dukat bord.
Något dukat bord är det inte fråga om i Uppsala. Här har man knappt börjat mangla duken trots att klubben har funnits i många år.
- Här handlar det mycket om utveckling, att jobba på lång sikt. Mycket tid går åt till administration. Sedan första augusti har jag bara varit ledig två helger och jobbat cirka tio timmar om dagen, men det är en arbetssituation som förhoppningsvis kommer att ändras i framtiden. Det är inte meningen att det ska vara så, säger Janne Johansson.
Dunk, dunk, dunk. Janne Johanssons arbetsrum ligger vägg i vägg med squashväggen. Han har vant sig vid det enerverande ljudet, liksom han har vant sig vid den uppländska snålblåsten efter att ha jobbat i 50 graders värme - i skuggan.
- Det är otroligt vad man acklimatiserar sig fort. Jag kom hem till Sverige i somras, när det var som varmast här, och gick omkring och småfrös i 25 graders värme.
Han kände sig färdig med jobbet i Kairo efter ett och ett halvt år. Laget kom tvåa i serien och det fanns bra spelare han velat fortsätta arbeta med, men klubben var inte villig att betala den lön han haft tidigare, bara för att arbeta med ett fåtal spelare. Han hade också kunnat börja om, med nya spelare, men då hade han varit tvungen att stanna längre, kanske tre år, och det var han inte beredd att göra.
- Där tjänade jag 3 350 dollar i månaden efter skatt. Dessutom hade jag gratis lägenhet och klubben stod för allt utom tandläkare och öppen hjärtkirurgi. Men allt står och faller med dollarkursen. När jag började stod dollarn i nio kronor, men när den sjönk till sju nånting så blev lönen sämre.
I dag tjänar han 25 700. Före skatt. En lön han förklarar sig hyfsat nöjd med, trots allt.
- Det finns en sajt där idrottsledare kan lägga in sina löner, och det finns många, framförallt de som jobbar på storklubbar, som tjänar över 30 000. Men jag kan inte klaga på min lön, det är snarare utgifterna jag är missnöjd med.
Framförallt är det hyran som äter upp en stor del av lönen. Janne bor i en nyproducerad hyrestvåa, alldeles i närheten av UTK-hallen, och för den betalar han 6 200 kronor i månaden. Att köpa bostadsrätt för att få ner hyran, är inte aktuellt.
- Jobbet här är lite osäkert. Klubben har stora ekonomiska påfrestningar och mitt jobb står och faller med ekonomin, så jag vill inte bli sittande med en bostadsrätt om jag måste flytta.
Trots klubbens vacklande ekonomi har Janne Johansson sett till att höja lönerna för samtliga hjälptränare. Fast han aldrig tidigare varit fackligt ansluten, tog han kontakt med facket för att få hjälp och blev själv medlem på kuppen.
-Vi hade hemsnickrade avtal här och för hjälptränarna var situationen otrygg. Jag vill att vi som klubb ska hålla oss till regelverket, säger Janne Johansson.

Karriärprognos: Janne Johansson har arbetat som tennistränare sedan han gick på gymnasiet. Han har också gått en tvåårig tennisträningsutbildning på universitetsnivå i Linköping. Det finns få heltidstjänster som tennistränare men det som gör att man kan ställa krav som tränare är att man har både utbildning och kan visa bra resultat, alltså att någon av ens adepter gjort bra ifrån sig.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.

Arkiv

Metro ansöker om rekonstruktion

Metro Media House har stora ekonomiska problem. Styrelsen uppger att företaget ska begära en rekonstruktion och medarbetarna fick ingen lön utbetald under måndagen.
David Österberg Publicerad 25 mars 2019, kl 15:44
Tomas Oneborg / SvD / TT
Tomas Oneborg / SvD / TT

Metro Media House ger bland annat ut gratistidningen Metro, driver sajten Metrojobb, plattformen Metro mode och Studentkortet. Men koncernen har stora ekonomiska problem och i dag fick personalen veta att de kommer att få vänta på utbetalningen av marslönen.

I ett öppet brev till personalen, som Expressen publicerat, skriver vd Christen Ager-Hanssen att företaget ska ansöka om rekonstruktion och att lönerna sedan ska komma via den statliga lönegarantin: ”Administrativt får man räkna med att det tar ca en vecka innan marslönerna når de anställdas bankkonton. Vi kommer meddela er alla när lönerna är expedierade och vilken dag de anländer till era bankkonton.”, skriver han.

En företagsrekonstruktion är ett alternativ till konkurs för företag som har chans att överleva. En domstol avgör om rekonstruktionen ska beviljas och utser en rekonstruktör. Därefter ska rekonstruktören reda ut anställningsförhållanden och lönefrågor innan ett lönegarantibeslut fattas. Beslutet skickas till länsstyrelsen som, enligt Kronofogden, har en handläggningstid på någon eller några veckor.

Investmentbolaget Custos köpte Metro av Kinnevik för två år sedan. Enligt Christen Ager-Hanssen mörkade Kinnevik att Metro hade ekonomiska problem och i brevet till personalen skriver han att Custos ska stämma Kinnevik på 300 miljoner kronor.

Tidningen Metro finns i Malmö, Göteborg och Stockholm. Enligt Expressen finns planer på att dra ner på utgivningstakten och att säga upp personal.

Kollega söker Unionenklubbens ordförande för en kommentar.

Arkiv

AD: Värvningsförbud gick för långt

Ett spelföretag i Uppsala ville hindra avhoppare från att värva tidigare kollegor till sitt företag. Men nu konstaterar Arbetsdomstolen, AD, att värvningsklausulen i avtalet inte är rimlig.
Niklas Hallstedt Publicerad 16 oktober 2018, kl 15:02

I de avtal som de anställda skrivit på åtar de sig att under en 24-månadersperiod efter avslutad anställning inte ”direkt eller indirekt” rekrytera från den tidigare arbetsgivaren.

Med hänvisning till den klausulen förbjöd tingsrätten tidigare avhoppare från ett spelbolag att värva spelutvecklare från sin tidigare arbetsgivare.

Domen överklagades till AD som har en annan syn på saken. AD konstaterar att värvningsklausuler är ”ägnade att skapa påtagliga inlåsningseffekter och motverka rörligheten på arbetsmarknaden”, men påpekar också att konkurrensklausuler av olika slag kan vara berättigade bland annat för att skydda företagshemligheter.

Det är dock inte fallet när det handlar om spelföretagets värvningsklausul, enligt domstolen som dock anser att en klausul med kort bindningstid kan vara berättigad. Detta för att motverka att en anställd ”i nära anslutning” till att hen lämnar företaget också får andra att sluta och gå över till en konkurrent.

I det här fallet lämnade dock de anställda företaget för mer än ett halvår sedan, vilket gör att rekryteringsförbudet inte bör anses som skäligt, konstaterar domstolen.

AD noterar också att värvningsklausulen inte endast omfattar aktiv rekrytering utan även förbjuder dem att anställa personal hos den tidigare arbetsgivaren som på egen hand söker upp dem. Det kan inte anses skäligt, menar domstolen.

Malin Wulkan, biträdande chefsjurist på Unionen, anser att det är en viktig dom.

– Visserligen var klausulen i anställningsavtalet väldigt omfattande. Det fanns inga begränsningar till vissa personer eller geografiskt område, och sträckte sig över en två-årsperiod. Men det är ändå ett betydelsefullt avgörande eftersom det inte finns något sedan tidigare som är så tydligt.

Bland viktiga med domen är att AD betonar att man har en restriktiv syn på värvningsklausuler och att domstolen dessutom pekar på att sex månader kan vara en rimlig löptid, anser Malin Wulkan.

Än så länge har inte Unionen fått in särskilt många ärenden som rör rena värvningsklausuler.

– Det antas vara ett ökande fenomen, något det inte finns anledning att tvivla på. Sannolikt finns de i alla branscher där det är brist på kompetens, säger Malin Wulkan som påpekar hur viktigt det är att alltid läsa igenom och fundera över anställningskontrakten innan man skriver på.

– Även om man kan få rätt i domstol skapar det en ruggig osäkerhet. Det kan ju handla om höga viten i fall man bryter mot klausulen.