Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Jämställdhetsplan – ett nödvändigt ont?

Publicerad

Jämställdhetsplan – ett nödvändigt ont?

Fortfarande, efter åtta år med lagen om jämställdhetsplan, är det oroväckande många företag som saknar en plan. Och frågan saknar prioritet hos de flesta arbetsgivare.

I snart tio år har lagen om jämställdhetsplan funnits. Lagen säger att alla företag med mer än tio anställda måste ha en plan som tar upp bland annat sexuella trakasserier och lönestatistik, samt en åtgärdsplan för att komma till rätta med problem som eventuellt dyker upp. Ännu i dag saknar en stor del av företagen en sådan plan.
Lisa Lindén och Amanda Svensson studerar vid institutionen för genusforskning i Göteborg och har skrivit en uppsats om jämställdhetsplanerna.
- Jag tror inte att företagen skulle ha en plan om inte lagen fanns. Intresset är tamt. De som satsar på jämställdhet ser ofta att de kan vinna ekonomiskt på det, som en konkurrensfördel. Det kanske är den vägen man måste gå för att få företagen att prioritera jämställdhetsarbetet, säger Lisa Lindén.
Hon och Amanda Svensson undersökte i sin B-uppsats tre företag med mer än 500 anställda: ett inom detaljhandeln, ett inom verkstadsindustrin och ett i turistnäringen.
- Det företag som hade minst nedskrivet var verkstadsföretaget. Men det hade väldigt konkreta mål och åtgärder, säger Lisa Lindén.
Inget av företagen hade någon särskild arbetsgrupp som arbetade med planen eller jämställdhetsarbetet. Oftast är det personalchefen eller de mest intresserade som ser till att något blir nedskrivet.
- Man använder inte planen som det redskap den ska fungera som. Det är mest vackra ord och visioner i stället för en konkret handlingsplan.
En anledning till att så många företag saknar eller upprättar högst summariska jämställdhetsplaner är att man saknar kunskap om lagen och om jämställdhetsarbete i stort.
- Om man saknar kunskap blir det svårt att använda planen på rätt sätt. Det är därför den ofta bara finns på papper, säger Lisa Lindén.

LINDA SVENSSON © siftidningen 2000

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.

Arkiv

Metro ansöker om rekonstruktion

Metro Media House har stora ekonomiska problem. Styrelsen uppger att företaget ska begära en rekonstruktion och medarbetarna fick ingen lön utbetald under måndagen.
David Österberg Publicerad 25 mars 2019, kl 15:44
Tomas Oneborg / SvD / TT
Tomas Oneborg / SvD / TT

Metro Media House ger bland annat ut gratistidningen Metro, driver sajten Metrojobb, plattformen Metro mode och Studentkortet. Men koncernen har stora ekonomiska problem och i dag fick personalen veta att de kommer att få vänta på utbetalningen av marslönen.

I ett öppet brev till personalen, som Expressen publicerat, skriver vd Christen Ager-Hanssen att företaget ska ansöka om rekonstruktion och att lönerna sedan ska komma via den statliga lönegarantin: ”Administrativt får man räkna med att det tar ca en vecka innan marslönerna når de anställdas bankkonton. Vi kommer meddela er alla när lönerna är expedierade och vilken dag de anländer till era bankkonton.”, skriver han.

En företagsrekonstruktion är ett alternativ till konkurs för företag som har chans att överleva. En domstol avgör om rekonstruktionen ska beviljas och utser en rekonstruktör. Därefter ska rekonstruktören reda ut anställningsförhållanden och lönefrågor innan ett lönegarantibeslut fattas. Beslutet skickas till länsstyrelsen som, enligt Kronofogden, har en handläggningstid på någon eller några veckor.

Investmentbolaget Custos köpte Metro av Kinnevik för två år sedan. Enligt Christen Ager-Hanssen mörkade Kinnevik att Metro hade ekonomiska problem och i brevet till personalen skriver han att Custos ska stämma Kinnevik på 300 miljoner kronor.

Tidningen Metro finns i Malmö, Göteborg och Stockholm. Enligt Expressen finns planer på att dra ner på utgivningstakten och att säga upp personal.

Kollega söker Unionenklubbens ordförande för en kommentar.