Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

JämO till angrepp mot löneavtal

Publicerad

JämO till angrepp mot löneavtal

Kollektivavtalen konserverar att kvinnors arbete värderas lägre. Det konstaterar JämO Lena Svenaeus i sin årsrapport till regeringen.

Lönediskriminering är fortfarande den enskilt viktigaste frågan att lösa på jämställdhetens område anser JämO. Den svenska modellen där arbetsmarknadens parter mer värnar om den fria lönebildningen drabbar kvinnor i form av lönediskriminering.
- Vi har haft ett lönegap som minskade till för femton år sedan. De senaste tio åren har det varit nästan statiskt. Det finns en utbredd uppfattning om att arbetsmarknadens parter ska lösa det här, att det hör till lönebildningen. Jag anser att om man trots uttalade satsningar och potter inte ser något resultat måste fundera över om parterna inte behöver en kompletterande möjlighet till rättslig prövning. Avtal ska fortfarande vara huvudvägen. Jag menar naturligtvis inte att man ska avskaffa kollektivavtalen, säger Lena Svenaeus.
- Det finns ju inget i de centrala avtalen som säger att kvinnors arbete ska värderas lägre. Tvärtom står det ofta något om att man ska arbeta för att motverka löneskillnader. Ändå får vi löneskillnader. Jag menar att det i de lokala avtalen, förhandlingsresultaten, ofta är något som går snett.
Svensk lag är tamare än EG-rätt när det gäller lönediskriminering. Lena Svenaeus kallar kvinnolönerna en kränkning av kvinnors mänskliga rättigheter och vill snarast se att svensk lagstiftning anpassas. Än så länge är det näst intill omöjligt att få rätt i arbetsdomstolen i lönediskrimineringsmål.
- Det är egentligen inte svårt att bevisa att en man och en kvinna har likvärdigt arbete. Men det finns ett stort motstånd mot att kullkasta ett kollektivavtal. Det visar inte minst barnmorskemålet där arbetsdomstolen kräver oerhört stora beviskrav från JämO. Den svenska modellen krockar med EG-rätt där det råder omvänd bevisbörda, det vill säga att arbetsgivaren måste bevisa att det inte förekommer lönediskriminering.
Facken borde arbeta hårdare för att komma till rätta med tendensen att lönegapen ökar. Lena Svenaeus efterlyser en riktig analys av bland annat avtalstexter.
- Facken borde behandla lönediskrimineringsfrågan högt på dagordningen, det är ju ytterst en demokratifråga. Många vägrar erkänna att det ens finns lönediskriminering. Man hyser en nästan religiös tilltro till kollektivavtal. I stället borde man titta på hur lönesättningskriterierna är formulerade och arbeta med avtalstexterna, är de verkligen könsneutrala?

LINDA SVENSSON © siftidningen 1999

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.