Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Jakten på ett kontrakt

Under flera år försökte Camilla Österberg få ett anställningskontrakt av sin arbetsgivare. När butiken hon jobbade i lade ner hade hon fortfarande inget giltigt avtal, men fick med fackets hjälp ut de pengar ett avtal hade gett henne rätt till.
Johanna Rovira Publicerad 18 juni 2012, kl 16:59

Många anställda får aldrig något anställningskontrakt och tycker väl inte det är hela världen, så länge lönen kommer som den ska. Men Camilla Österberg, som jobbade i en butik i Norrtälje, blev varse att ett kontrakt kan ha stor betydelse.

- Företaget hittade på sina egna regler. De påstod sig följa kollektivavtalet, men hade inget. När jag blev butiksansvarig efter några år kom vi överens om månadslön plus övertidsersättning.

Men något avtal skrevs aldrig och arbetsgivaren fick sedan huxflux för sig att alla kvällsaktiviteter skulle ingå i lönen. Camilla protesterade och fick ut en första omgång övertidsersättning. För att slippa framtida tjafs efterlyste hon sitt anställningskontrakt så arbetsgivaren skickade henne ett - som såg helt annorlunda ut än vad man kommit överens om från början.

Camilla stod på sig och vägrade skriva under.

- Jag vet inte hur många olika varianter på kontrakt jag fått. I början försökte jag själv, men sedan vände jag mig till facket.

- Jag är inte odelat positiv till Unionen. I början tyckte jag inte alls jag fick den hjälp jag borde få, men sedan fick jag kontakt med en ombudsman, Thomas, som såg till att det hände saker.

Vid det laget var det rätt meningslöst att fortsätta yrka på ett anställningskontrakt. Butiken skulle läggas ner och Camilla Österberg blev uppsagd på grund av arbetsbrist.

Eftersom Camilla styrt över sitt arbete själv, fanns det tolkningsproblem kring övertiden, men ombudsmannen Thomas Fahrenholz såg till att Camilla ändå fick ut den övertidsersättning hon skulle ha haft rätt till enligt det kontrakt hon så länge efterlyst. I och med att Camilla sparat alla sina lönespecifikationer kunde de också bevisa att arbetsgivaren betalat ut en månadslön för lite.

- Arbetsgivaren försökte ge sken av att de följde alla regler, men det var ett vansinnigt hopkok av olika avtal, säger Thomas Fahrenholz.

- Ingen är betjänt av att inte vara på det klara med vad som gäller. Det är viktigt att ha ett anställningsavtal som tydligt talar om vilket kollektivavtal man är anställd på, vilka löner och andra ersättningar man kommit överens om och vilka rättigheter och uppgifter man har. Annars riskerar man att hamna i en tvist där man måste tolka arbetsskyldigheten i ett vidare perspektiv, vilket kan ge utrymme för vild spekulation, säger Thomas Fahrenholz.

Fakta

Så kollar du en arbetsgivare:

  • Begär redovisning av lönesystem och villkor redan under första intervjun.
  • Skriv aldrig under ett avtal utan att ha lusläst det. Vänd dig alltid till facket för att få hjälp att tolka avtalet och upptäcka eventuella fallgropar i avtalet innan du tackar ja.
  • Bolagsverket kan ge dig information om bolagets ekonomi och att bolaget faktiskt existerar.
  • På cint.se under rubriken debatt/varningar kan du söka på företagets namn och se om det finns några invändningar mot det som arbetsgivare eller företag. Kör företaget med oschysta metoder mot kunder, är det förmodligen oseriöst också som arbetsgivare.
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.