Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

"Jag var för frispråkig"

Arbetsgivare avskedar allt oftare förtroendevalda som vågat vara obekväma. En av dem är Joakim Linder som fick sparken för en bagatell.
- Jag har varit för frispråkig, företaget har velat få bort mig, säger han.
Ola Rennstam Publicerad

Joakim Linder reagerade på att hans arbetsgivare, armaturtillverkaren Ostnor i Mora, hade ersatt de speciella lönekuverten med vanliga, tunna standardkuvert. För att demonstrera det olämpliga i detta för tre arbetskamrater tog han slumpvis ett kuvert ur postfacken och höll upp det mot ett lysrör i taket. Kollegans löneuppgifter syntes tydligt och klart.

- Det var klantigt gjort. Det var några sekunders obetänksamhet, men avsikten var aldrig att sprida informationen och som facklig företrädare hade jag dessutom redan tillgång till löneuppgifterna. Jag gjorde det utan uppsåt eller personlig vinning, jag har inte heller stulit något eller åsamkat någon skada, säger han.

Företaget hade dock en annan uppfattning. Joakim Linder blev inkallad till personalchefen och blev anklagad för att ha tillskansat sig konfidentiella uppgifter och därmed begått en brottslig handling. Personalchefen meddelade att Joakim kunde packa ihop sina saker och gå hem - han var avskedad.

- Senare fick jag reda på att det var en kollega i Unionenklubben som hade berättat för ledningen om genomlysningen av lönekuvertet, säger Joakim Linder.

Avsked används när en arbetstagare grovt har brustit i sina skyldigheter mot arbetsgivaren, det kan till exempel handla om stöld eller våld på arbetsplatsen. Den avskedade förlorar sin uppsägningstid och lönen upphör omedelbart.

- Att avskeda istället för att säga upp på grund av personliga skäl är något arbetsgivarna använder sig av allt mer. De får ett snabbt avslut på affären och ett utmärkt förhandlingsläge gentemot den avskedade. Det kan ta ett år innan saken prövas i Arbetsdomstolen och det är inte många som är villiga att gå hemma utan lön så länge och sedan riskera att förlora. Dessutom kan man bli avstängd hos a-kassan de första tre månaderna när man avskedats. Men jag hade en buffert och tänkte att chansen borde vara stor att vinna i AD och få en hygglig uppgörelse, säger Joakim Linder.

Unionen stämde senare arbetsgivaren i Arbetsdomstolen och krävde att avskedet skulle ogiltigförklaras, att Joakim Linder skulle få sitt arbete tillbaka samt ett skadestånd på 150 000 kronor.

På kvällen efter att de centrala förhandlingarna avslutats erbjöd arbetsgivarsidan plötsligt 18 månadslöner men Joakim Linder tyckte inte att det var kompensation nog efter 17 år i företaget. Dessutom var han säker på att vinna i AD. Men då visste han inte att arbetsgivaren hade ett ess i rockärmen.

I maj, fem månader efter att Joakim Linder avskedats, fick han ett rekommenderat brev från företaget som berättade att han blivit varslad om uppsägning på grund av arbetsbrist.

Det visade sig att den lokala Unionenklubben hade gått med på en avtalsturlista där man frångått turordningsreglerna, sist in-först ut, vilket bland annat innebar att Joakim Linders tjänst skulle dras in.

- Jag blev mycket förvånad och förstod inte hur jag kunde bli uppsagd när jag redan var avskedad, jag hade ju varken anställning eller lön.

Avtalsturlistan innebar också att det inte längre spelade någon större roll om Joakim Linder fick rätt i AD eller inte.

- Om jag hade vunnit och fått mitt jobb tillbaka skulle jag vara arbetslös lik förbannat eftersom tjänsten var uppsagd. Möjligtvis skulle jag ha fått skadestånd, men inga extra månadslöner. Genom den här uppfinningsrikedomen satte man det ordinarie tillvägagångssättet ur spel.

- Det som sved allra mest var inte avskedandet, utan att bli sviken av sina egna. När klubben skrev på pappret visste de mycket väl vilka konsekvenser det skulle få. Det är ett riktigt lågvattenmärke att man som fackklubb kan gå med på en så smutsig skrivning. En normal klubb hade knycklat ihop ett sådant förslag, men det visar vilka påtryckningar företaget har utövat på de förtroendevalda, säger han.

Unionenklubben uppger att man tappade förtroendet för Joakim Linder efter händelsen med kuvertet men man är också självkritiska.

- Jag har full förståelse för att Joakim är upprörd och besviken, både på företaget och på oss i klubben. Vårt mål med avtalsturlistan var att få till stånd en uppgörelse som räddade kvar så många jobb som möjligt på företaget. Den här historien tog ett antal olycksaliga vändningar som vi i klubben hade svårt att förutse, men med facit i hand borde vi nog ha agerat annorlunda, säger klubbordförande Jouni Heikkinen.

Joakim själv är säker på att den egentliga orsaken till avskedandet är att han varit obekväm. Joakim satt som personalrepresentant i Ostnors bolagsstyrelse och kort före kuverthistorien hade han en dispyt med företagets vd mitt under ett sammanträde.

Flera anställda på företaget, som vill vara anonyma, bekräftar bilden av att Joakim Linder varit frispråkig men alltid skött sina arbetsuppgifter klanderfritt.

I höstas kunde parterna till slut förlikas efter många turer. Avskedandet ströks, Joakim fick elva månadslöner jämfört med sex uppsägningsmånader samt hjälp från Trygghetsrådet.

- Det var den bästa deal jag kunde få, bättre än om jag hade vunnit i AD. Jobbet skulle jag ändå inte få tillbaka. Men det är synd att fallet aldrig blev ordentligt genomlyst av AD:s jurister. Fast riktigt opartiskt blir det aldrig, vittnena är alla anställda av företaget, vilket kan påverka deras redogörelser till arbetsgivarens fördel.

Kennet Morin, ombudsman på Unionen och den som haft hand om Joakims fall, håller med om att det har blivit tystare ute på arbetsplatserna.

- Det finns en tendens att fackligt förtroendevalda blir angripna. Bolagen ifrågasätter till exempel den tid som läggs ner på det fackliga arbetet. Det ingår i det fackliga uppdraget att kritiskt granska uppgifter och våga påpeka felaktigheter. De som för fram en avvikande åsikt ska respekteras för sin fackliga roll, men där brister det många gånger. Angrips de fackliga blir det svårare att rekrytera och det skadar på sikt den svenska modellen, säger han.

Under de senaste två åren har Kennet Morin sett många fall där arbetsgivarna använt sig av avsked, bland annat av personer som i företagets ögon varit obekväma.

- Arbetsgivarsidan framhåller ofta att las är ett hinder för att säga upp folk. Detta är en myt. Arbetsgivarna utnyttjar i dag las till den grad att de kan i princip säga upp vem man vill. Las skall förhindra godtycke och i det syftet måste den stärkas upp.

Företaget har avböjt att kommentera fallet.

Fotnot: I kommande nummer av Kollega kan du läsa en längre intervju med Joakim Linder.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.

Arkiv

Metro ansöker om rekonstruktion

Metro Media House har stora ekonomiska problem. Styrelsen uppger att företaget ska begära en rekonstruktion och medarbetarna fick ingen lön utbetald under måndagen.
David Österberg Publicerad 25 mars 2019, kl 15:44
Tomas Oneborg / SvD / TT
Tomas Oneborg / SvD / TT

Metro Media House ger bland annat ut gratistidningen Metro, driver sajten Metrojobb, plattformen Metro mode och Studentkortet. Men koncernen har stora ekonomiska problem och i dag fick personalen veta att de kommer att få vänta på utbetalningen av marslönen.

I ett öppet brev till personalen, som Expressen publicerat, skriver vd Christen Ager-Hanssen att företaget ska ansöka om rekonstruktion och att lönerna sedan ska komma via den statliga lönegarantin: ”Administrativt får man räkna med att det tar ca en vecka innan marslönerna når de anställdas bankkonton. Vi kommer meddela er alla när lönerna är expedierade och vilken dag de anländer till era bankkonton.”, skriver han.

En företagsrekonstruktion är ett alternativ till konkurs för företag som har chans att överleva. En domstol avgör om rekonstruktionen ska beviljas och utser en rekonstruktör. Därefter ska rekonstruktören reda ut anställningsförhållanden och lönefrågor innan ett lönegarantibeslut fattas. Beslutet skickas till länsstyrelsen som, enligt Kronofogden, har en handläggningstid på någon eller några veckor.

Investmentbolaget Custos köpte Metro av Kinnevik för två år sedan. Enligt Christen Ager-Hanssen mörkade Kinnevik att Metro hade ekonomiska problem och i brevet till personalen skriver han att Custos ska stämma Kinnevik på 300 miljoner kronor.

Tidningen Metro finns i Malmö, Göteborg och Stockholm. Enligt Expressen finns planer på att dra ner på utgivningstakten och att säga upp personal.

Kollega söker Unionenklubbens ordförande för en kommentar.

Arkiv

AD: Värvningsförbud gick för långt

Ett spelföretag i Uppsala ville hindra avhoppare från att värva tidigare kollegor till sitt företag. Men nu konstaterar Arbetsdomstolen, AD, att värvningsklausulen i avtalet inte är rimlig.
Niklas Hallstedt Publicerad 16 oktober 2018, kl 15:02

I de avtal som de anställda skrivit på åtar de sig att under en 24-månadersperiod efter avslutad anställning inte ”direkt eller indirekt” rekrytera från den tidigare arbetsgivaren.

Med hänvisning till den klausulen förbjöd tingsrätten tidigare avhoppare från ett spelbolag att värva spelutvecklare från sin tidigare arbetsgivare.

Domen överklagades till AD som har en annan syn på saken. AD konstaterar att värvningsklausuler är ”ägnade att skapa påtagliga inlåsningseffekter och motverka rörligheten på arbetsmarknaden”, men påpekar också att konkurrensklausuler av olika slag kan vara berättigade bland annat för att skydda företagshemligheter.

Det är dock inte fallet när det handlar om spelföretagets värvningsklausul, enligt domstolen som dock anser att en klausul med kort bindningstid kan vara berättigad. Detta för att motverka att en anställd ”i nära anslutning” till att hen lämnar företaget också får andra att sluta och gå över till en konkurrent.

I det här fallet lämnade dock de anställda företaget för mer än ett halvår sedan, vilket gör att rekryteringsförbudet inte bör anses som skäligt, konstaterar domstolen.

AD noterar också att värvningsklausulen inte endast omfattar aktiv rekrytering utan även förbjuder dem att anställa personal hos den tidigare arbetsgivaren som på egen hand söker upp dem. Det kan inte anses skäligt, menar domstolen.

Malin Wulkan, biträdande chefsjurist på Unionen, anser att det är en viktig dom.

– Visserligen var klausulen i anställningsavtalet väldigt omfattande. Det fanns inga begränsningar till vissa personer eller geografiskt område, och sträckte sig över en två-årsperiod. Men det är ändå ett betydelsefullt avgörande eftersom det inte finns något sedan tidigare som är så tydligt.

Bland viktiga med domen är att AD betonar att man har en restriktiv syn på värvningsklausuler och att domstolen dessutom pekar på att sex månader kan vara en rimlig löptid, anser Malin Wulkan.

Än så länge har inte Unionen fått in särskilt många ärenden som rör rena värvningsklausuler.

– Det antas vara ett ökande fenomen, något det inte finns anledning att tvivla på. Sannolikt finns de i alla branscher där det är brist på kompetens, säger Malin Wulkan som påpekar hur viktigt det är att alltid läsa igenom och fundera över anställningskontrakten innan man skriver på.

– Även om man kan få rätt i domstol skapar det en ruggig osäkerhet. Det kan ju handla om höga viten i fall man bryter mot klausulen.