Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Jag är besviken på Winberg

Publicerad

SIF:s ordförande:
Jag är besviken på Winberg

SIF-ordförande Mari-Ann Krantz är mycket kritisk till uppgifterna att arbetsmarknadsminister Margareta Winberg planerar att skjuta satsningen på kompetensutveckling på framtiden.

-Jag är förvånad och oerhört besviken. Det är minst sagt oroande om regeringen bara pratar och inte förstår att de nu måste göra något också, skriver Mari-Ann Krantz i ett pressmeddelande.
Men på arbetsmarknadsdepartementet förnekar man uppgifterna. Margareta Winbergs pressekreterare Ola Kallemur säger att kompetensutvecklingen fortfarande är en prioriterad fråga för regeringen, och att förslaget nu blir en fråga i budgetarbetet.
Uppgifterna om Winbergs planer kommer från nyhetsprogrammet Aktuellt.
Arbetsgruppen får kritik
I det pressmeddelande som arbetsmarknads-
departementet skickade ut kritiserar Margareta Winbergs arbetsgruppen för kompetensutveckling för att de inte kunde lämna något förslag till finansiering i sin slutrapport. Detta tas lätt av de fackliga representanterna i arbetsgruppen.
De SIF-tidningen talat med menar att uppdraget var omöjligt från början, eftersom finansdepartementet inte kunde ange hur mycket satsningen fick kosta.
- Bara regeringen kan ta ansvar för eventuella omprioriteringar, säger Jack Elfving, på TCO.
Arbetsgruppen lämnade sin slutrapport i torsdags. Deras förslag innebär i korthet att en statlig stimulans utformas som en reduktion av arbetsgivaravgiften eller företagets skatteinbetalningar, att kompetens-
utvecklingens innehåll ska avgöras i ett nära samarbete mellan arbetsmarknadens parter lokalt och centralt samt att grunden för kompetensutvecklingen är en överenskommelse mellan de lokala parterna.
Klart år 2000
Enligt Jack Elfving finns tre möjliga finanseringskällor; överskottet i statsbudgeten omfördelas, EU-pengar eller de pengar som regeringen beräknar spara på en lägre arbetslöshet.
- Det är angeläget att regeringen snarast tar ställning, säger han.
Enligt Ola Kallemur är det inte aktuellt att använda delar av överskottet till satsningen på kompetensutveckling.
Löser regeringen finansieringen kan förslaget träda i kraft redan i juli 1999 eller mer troligt, den första januari 2000.
LILIAN ALMROTH © SIF-tidningen 1998

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.