Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

IT-skolan I Våga prata med IT-nörden

Vågar du inte fråga? Känner du dig korkad varje gång du pratar med en IT-expert? Då är vår IT-skola något för dig. Vi ställer helt enkelt alla dumma frågor så du slipper.<br />
Publicerad
Dumburken låser sig när det är som mest bråttom. Du trycker hysteriskt på tangentbordet, svär och svettas. Du ger upp och med en tung suck ringer du IT-supporten som pratar ett språk ingen vanlig dödlig fattar.
Känner du igen dig?
Du är inte ensam. Datakrånglet ökar hela tiden. En tjänsteman ägnar en vecka per år till att få datorn och Internet att fungera enligt den amerikanska analysfirman IDC.
Mikael Johannisson, nätverkstekniker på HTF, tror sig ha flera förklaringar till varför det är så.
- Ett av de vanligaste problemen, enligt min erfarenhet, är att vi har för bråttom. Vi orkar inte läsa felmeddelanden och tänka efter lite innan vi blir förbannade, menar han.
En annan orsak är att det finns alldeles för många finesser och ofta onödiga funktioner i datorprogrammen som förvirrar.
Det finns hur många funktioner som helst och det finns ingen som utnyttjar alla. Inte ens jag, säger Mikael Johannisson.
IT ska vara användarvänligt och lättbegripligt. Ingen ska behöva var IT-expert för att klara datorn men enligt Mikael så krävs det en grundläggande kunskap och en gnutta engagemang från användaren för att krånglet ska minska.
Hans erfarenhet är att det finns tre typiska dataanvändare; de som inte vågar göra något och därför aldrig lär sig, de som alltid har bråttom och tycker att datorn helt enkelt bara ska fungera och så de med lite för mycket självförtroende för sitt eget bästa.
- De sabbar mest de. De bara trycker på tangentbordet, drar ut sladdar och tror att inget kan gå fel.
Om datorn krånglar ska du försöka hålla huvudet kallt och läsa felmeddelanden om de dyker upp tipsar Mikael Johannisson. Fråga en kollega om han eller hon har samma fel, eller om de kan hjälpa dig. De är antagligen inte lika uppretade som du och bara det kan hjälpa. Fungerar det fortfarande inte, ring datasupporten. Förresten, data eller IT-supporten ska man alltid våga ringa till, nonchalera dryga IT-nördarna och be dem prata svenska om du inte fattar, det är deras jobb att hjälpa anser Mikael.
Återigen, det krävs lite engagemang från dig men det är deras jobb att göra IT begripligt. Det är rätt vanligt att inte våga fråga eftersom man är rädd att framstå som dum.

IT-skolan, del 1: Ordbok
Vet du vad en brandvägg är egentligen? Och det där med operativsystem...?Vi reder ut några databegrepp så att vem som helst fattar.

Hårddisk - den fysiska delen som spar all data. I hårddisken ligger operativsystem och installerade program.
Mjukvara - programmen i datorn, t ex ordbehandlingsprogrammet Word.
Operativsystem - Microsoft Windows XP är ett exempel på operativsystem och i ett operativsystem stoppar man t ex Word, Excel och andra program.
Brandvägg - ingen vägg som skyddar datorn mot eld, men mot hot utifrån som virus men även skydd mot att information från din dator inte kommer ut på Internet.
Virus - ett program som har sönder t ex dokument eller filer och gör att datorn inte fungerar som den ska.
Kilobyte, megabyte och gigabyte (KB, MB och GB) - kilo betyder tusen, mega betyder miljon och giga miljard. Men lägg ingen energi på att utreda vad det egentligen innebär. Kortfattat så handlar det om hur mycket information som får plats på t ex en hårddisk. Tänk så här, minns ni disketterna? En diskett rymmer 1,44 megabyte. Jämför det med en CD som rymmer mellan 650 och 750 megabyte.
Usb - en anslutning eller kontakt till din dator där man ansluter t ex skrivare, tangentbord eller ett Usb-minne som är ett extra minne där du kan spara dina dokument, ta loss minnet och sedan koppla in i en ny dator och få fram dina dokument.
RAM - betyder arbetsminne, som är ett slags snabbt minne som endast används när datorn är påslagen. Det är ett tillfälligt lagringsställe där ett dokument befinner sig innan du sparat det. När du stängt av datorn är arbetsminnet tomt igen.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.