Det är inte enbart fel men det finns också problem. Invandrare är sympatiska men också annorlunda gentemot svenskar. De är de "andra". Risken är att man reproducerar traditionella föreställningar om invandrare som såna som gifter bort sina döttrar, har lägre utbildning, lever i storfamiljer och så vidare.
I din avhandling har du studerat hur invandrare framställs i filmer under de senaste 40 åren. Kan du se någon förändring under årens lopp?
-Jag började titta på de nya "invandrarfilmerna" från 2000-talet, filmer som "Vingar av glas" och "Jalla Jalla". Filmerna framställs som nyskapande och antirasistiska, men bilden av invandraren som trevlig, fast inte som oss, kvarstår.
I filmerna på 70-talet handlade det oftast om en främling, en man, som lämnar fattigdom och kommer till det moderna Sverige. Karaktären är varm och känslig jämfört med svenskar. På 90-talet var temat gängkrig och nazism. I dagens filmer är ofta invandrarna en del av vårt samhälle, men samtidigt står de utanför
"Berättelser om utsatta och sympatiska invandrare handlar främst om tillstånd och kriser i det svenska samhället". Vad menar du med det?
-Problemen i samhället diskuteras i filmerna. På 70-talet fanns det kritik mot det moderna och kalla samhälle som växte fram. Då visade man bilden av den varma och traditionella invandraren som en kontrast till vårt samhälle.
90-talets filmer handlar mycket om rasism och ekonomiska kriser. Dagens filmer tar upp problem som upplevelser av att inte vara fullt ut integrerad i Sverige, flyktingmottagandet eller möten över gränser som i filmen "Vingar av glas".


Tryggare för danska mammor

Från den 1 juli måste danska arbetsgivare betala 786 kronor per anställd och år till en särskild barnledighetsfond. I gengäld får arbetsgivarna 22 000 kronor i månaden per barnledig anställd.
Arbetsgivarna har tidigare själva fått bekosta de 24 veckorna en mamma har rätt att vara hemma med barn. Små arbetsplatser har inte haft råd att betala den föräldralediga och vikaren, vilket lett till att gravida sagts upp. Förhoppningarna är att barnledighetsfonden ska stoppa diskrimineringen på arbetsmarknaden.


EU får institutför jämställdhet

På kvinnodagen i år offentliggjordes det att EU ska få ett jämställdhetsinstitut. Institutets uppgift blir att undersöka och analysera jämställdhetsfrågor inom EU, samla fakta om jämställdhet och inrätta ett bibliotek som ska vara öppet för allmänheten. Institutet kommer förmodligen att placeras i något av de nya medlemsländerna Tjeckien, Ungern eller Slovenien.


DO granskarmyndigheter

Ombudsmannen för etnisk diskriminering, DO, har inlett sin granskning av statliga myndigheter. 30 myndigheter, bland annat AMS, CSN, försäkringskassan och regeringskansliet, har fått en begäran från DO att redovisa sitt förebyggande arbete mot etnisk och religiös diskriminering.
Regeringen ha gett DO i uppdrag att redovisa hur de största myndigheterna uppfyller lagens krav på åtgärder mot diskriminering. Senare kommer även andra delar av den offentliga sektorn att granskas. Senast 5 april ska DO ha fått svar från samtliga myndigheter.


Förslag om extramammamånad

En extra frivillig mammamånad före barnets födelse kan bli verklighet om regeringens utredare, Karl-Petter Thorwaldsson, får som han vill. Hans förslag är att föräldraledigheten byggs ut med en månad som havande kvinnor ska kunna ta ut sista månaden innan förlossningen. Ersättningen ska vara 80 procent av lönen.
Få gravida orkar jobba ända fram till förlossningen; en del blir sjukskrivna, andra får havandeskapspenning. Många kvinnor tvingas också nagga av föräldrapenningen innan barnet är fött. Det är läkaren och försäkringskassan som avgör vilken ersättningen kvinnan får och bedömningen varierar över landet. En graviditetsmånad skulle vara en rättighet för alla kvinnor
Förslaget lämnas till regeringen i september.