Färre sifare anser att utbildning
är en viktig facklig fråga
Medlemmar i SIF tycker inte att utbildning i arbetet är en lika viktig facklig fråga som medlemmar i andra fackförbund gör. Andelen har dessutom minskat sedan slutet av 80-talet. Det visar statistik från LO:s stora undersökning "Röster om facket och jobbet".
SIF:s satsningar på att lyfta fram kompetensutveckling som en facklig uppgift verkar inte ha gett resultat, i alla fall inte att döma av LO:s undersökning, som genomförts i samarbete med statistiska centralbyrån, SCB.
Ett representativt urval av löntagare från hela landet har fått svara på en mängd frågor om fackets roll och uppgift.
Det visar sig att sifarna i undersökningen avviker från medlemmar i övriga fackförbund på ett flertal punkter.
Mest slående är skillnaden när det gäller inställningen till utbildningsfrågor.
- Det är en tydlig differens mellan industritjänstemännen och övriga. Det kan synas lite märkligt, men skillnaden är påtaglig, säger Sven Nelander, utredare på LO.
Av alla tillfrågade i undersökning svarade 76 procent att utbildning i arbetet är en viktig eller mycket viktig facklig fråga. Bland SIF-medlemmarna var andelen 63 procent. När en motsvarande undersökning gjordes 1988 var andelen av SIF-medlemmarna 68 procent.
- För de flesta andra grupper har intresset för att facket ska driva på för mer utbildning i arbetet ökat under samma period. Men så är alltså inte fallet för SIF-medlemmarna, säger Nelander.
- Det är fortfarande en majoritet som tycker att det är viktigt för facket att arbeta med utbildningsfrågor. Men industritjänstemännens andel har alltså minskat, och ligger dessutom på en lägre nivå än de övriga.
MAGNUS A JACOBSSON © siftidningen 1999