Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Interna strider kan stjälpa nytt avtal

Förhandlingarna om ett nytt omställningsavtal är inne i ett avgörande skede, bland annat diskuteras att ändra regeln om sist in - först ut. Då slår några av de 26 förbunden inom PTK bakut.
Niklas Hallstedt Publicerad 26 november 2013, kl 14:58

Efter att tidningen Arbetet publicerat delar av det avtalsförslag som Svenskt Näringsliv lämnat över till PTK, kände sig Niklas Hjert, ordförande i PTK:s förhandlingschefsgrupp, tvungen att gå ut i ett öppet brev.

Enligt Arbetet innebär förslaget ytterst att det vid uppsägningar är arbetsgivaren som avgör både vilken kompetens som företaget behöver och vem som har den kompetensen. Anställningstiden får en mer underordnad betydelse.

Niklas Hjert påpekar i sitt brev att alla PTK-förbunden enhälligt ställt sig bakom beslutet att gå in i en förhandling om ett utvecklat avtal, och att det man kunnat läsa om turordningsreglerna handlar om arbetsgivarens önskemål. "Jag har aldrig varit med om att en förhandling slutat med att arbetsgivarens förslag blivit produkten av diskussionerna", skriver han.

Men helt tydligt finns det olika syn på vad förhandlingarna ska leda till inom PTK.

Camilla Frankelius, som är förhandlingschef på Sveriges Ingenjörer, säger till Kollega att "vi tycker att vi har ett väl fungerande system i dag".

- Vi skulle ha mycket svårt att svälja det paket som arbetsgivarna lämnat. Det har vi varit tydliga med från början och det vet alla. Jag talar för hela Saco-P (privattjänstemännen inom Saco) när det gäller den saken.

Johannes Isaksson, är förhandlingschef på Journalistförbundet och representerar de små TCO-förbunden i förhandlingarna om ett nytt omställningsavtal.

- Vi har alla olika synpunkter på olika delar. På någon punkt kanske man vill gå arbetsgivarna till mötes, på någon annan punkt inte. Konsekvenserna blir ju olika för olika förbund. För oss är det till exempel viktigt att omställningsstödet omfattar de visstidsanställda också.

Det är inte heller givet att det i slutänden blir något nytt avtal.

- Vi får tänka på att vi har en motpart med en helt annan världsbild än vi. Det är inget självändamål att få ett nytt avtal, inte om det inte är tillräckligt bra, säger Johannes Isaksson.

Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.