Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Inhyrd personal fackligt dilemma

Låga löner, otrygga villkor och en urholkad lag om anställningsskydd. Eller: En språngbräda in i arbetslivet, kryddat cv och friheten att välja. Frågan om inhyrd personal blir en het fråga i avtalsrörelsen.
Lina Jonsson Publicerad 9 februari 2010, kl 10:39

Antalet anställda inom bemanningsbranschen har fördubblats de senaste tio åren. I dag utgör branschen 1,3 procent av den totala sysselsättningen i Sverige, cirka 10 000 av dem är Unionens medlemmar.

För facket har frågan om inhyrd personal varit ett ständigt dilemma. Å ena sidan fungerar branschen som en inkörsport i arbetslivet för stora grupper som saknade tidigare arbetslivserfarenhet. Å andra sidan kan man konstatera att villkoren ofta är sämre än i kundföretagen både i fråga om löner, trygghet, och inflytande.

- Arbetstiden säljs till ett reducerat pris. Vad gäller inflytande skulle jag säga att på de arbetsplatser där man har möjlighet att påverka så har man det även om man är inhyrd. På de arbetsplatser där man har liten möjlighet att påverka har man i stort sett noll inflytande som inhyrd, säger Kent Ackholt, ansvarig för bemanningsavtalen inom Unionen.

Ungefär 70 procent av jobben inom branschen återfinns inom tjänsteyrkena och 30 procent inom LO-området. Som tjänsteman har du, i ett företag med kollektivavtal, en garantilön på 133 timmar i månaden, de första 18 månaderna. Lägstalönen för en 20-åring är 14 500 kronor. Har du fyllt 24 år ligger den på 16 800 kronor. Därtill tillkommer en prestationslön som är baserad på antalet uthyrda timmar. Den lönen kan variera kraftigt beroende på efterfrågan och antalet röda dagar.

- Julmånaden är till exempel ingen bra månad för bemanningsanställda då det är så många röda dagar, säger Kent Ackholt.

Garantilönen betalas ut även under tiden du inte är uthyrd till något företag. Däremot är det omöjligt att dryga ut hushållskassan med a-kassa då pengarna tryter.

- Arbetar man deltid som ambulerande tjänsteman på ett bemanningsföretag har man inte rätt att fyllnadstämpla upp till en heltid då man anses stå till arbetsgivarens förfogande, säger Jeanette Mandl, försäkringsansvarig på Unionens a-kassa.

Att få a-kassa då anställningen upphört är inte svårare än för andra men den kan bli förhållandevis låg om man inte lyckats nå upp till prestationslönen.

- A-kassan baseras ju på det du tjänat under året. Har du endast nått upp till grundlönen på 133 timmar, som motsvarar 80 procent och får 80 procent i ersättning på det av a-kassan, plus skatt, då är det inte mycket kvar att leva på, säger Kent Ackholt.

En annan tvistefråga mellan fackförbunden och bemanningsföretagen är lagen om anställningsskydd, las. I avtalsrörelsen driver Unionen frågan om att företrädesrätten till återanställning, då man blivit uppsagd på grund av arbetsbrist, inte ska kunna rundas genom att arbetsgivaren anlitar ett bemanningsföretag istället för att återanställa.

- Det finns ingen lagreglering som säger nej men i praktiken går man förbi las om man anlitar ett bemanningsföretag istället för att återanställa, säger Kent Ackholt.

Det finns en AD-dom som gett företag rätt att anställa via bemanningsföretag efter att ha sagt upp folk. Anledningen var att domstolen inte ansåg det bevisat att företagets syfte var att gå runt las. Dessutom skapades lagen om anställningsskydd före lagen som tillåter bemanningsföretag, vilket gör att den inte reglerar inhyrning alls. Ett sätt att urholka arbetsrätten och skapa otrygghet anser fackförbunden men får inte medhåll av bemanningsbranschens vd Henrik Bäckström.

- Arbetsgivarna har fått upp ögonen för bemanningsföretagen då det ger en möjlighet att parera tillfälliga produktionstoppar. Men det behöver inte vara en otryggare anställningsform. När Volvo i Göteborg sade upp folk fick de som var direktanställda gå direkt, medan de som var anställda inom bemanning hade möjlighet att gå över till SKF. Det blir en större trygghet då det finns fler arbetstillfällen att tillgå, säger han

Utvecklingen av bemanningsföretagen har gått i raketfart. Men branschen spås öka ytterligare de kommande åren.

- I Tyskland och England har man en treprocentig sysselsättningsgrad inom bemanningsbranschen. Jag tror att vi kommer att nå de nivåerna inom de kommande åren, säger Henrik Bäckström.

Inhyrd personal blir således en het potatis i den kommande avtalsrörelsen.

- Bemanningsföretagen är här för att stanna. De fyller ett behov men vi behöver förbättra villkoren för personalen, säger Kent Ackholt.

 

Mest läst just nu

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Omslag Kollega 5 2024

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
Chef & Karriär nummer 3 2024 omslag

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.

Arkiv

Metro ansöker om rekonstruktion

Metro Media House har stora ekonomiska problem. Styrelsen uppger att företaget ska begära en rekonstruktion och medarbetarna fick ingen lön utbetald under måndagen.
David Österberg Publicerad 25 mars 2019, kl 15:44
Tomas Oneborg / SvD / TT
Tomas Oneborg / SvD / TT

Metro Media House ger bland annat ut gratistidningen Metro, driver sajten Metrojobb, plattformen Metro mode och Studentkortet. Men koncernen har stora ekonomiska problem och i dag fick personalen veta att de kommer att få vänta på utbetalningen av marslönen.

I ett öppet brev till personalen, som Expressen publicerat, skriver vd Christen Ager-Hanssen att företaget ska ansöka om rekonstruktion och att lönerna sedan ska komma via den statliga lönegarantin: ”Administrativt får man räkna med att det tar ca en vecka innan marslönerna når de anställdas bankkonton. Vi kommer meddela er alla när lönerna är expedierade och vilken dag de anländer till era bankkonton.”, skriver han.

En företagsrekonstruktion är ett alternativ till konkurs för företag som har chans att överleva. En domstol avgör om rekonstruktionen ska beviljas och utser en rekonstruktör. Därefter ska rekonstruktören reda ut anställningsförhållanden och lönefrågor innan ett lönegarantibeslut fattas. Beslutet skickas till länsstyrelsen som, enligt Kronofogden, har en handläggningstid på någon eller några veckor.

Investmentbolaget Custos köpte Metro av Kinnevik för två år sedan. Enligt Christen Ager-Hanssen mörkade Kinnevik att Metro hade ekonomiska problem och i brevet till personalen skriver han att Custos ska stämma Kinnevik på 300 miljoner kronor.

Tidningen Metro finns i Malmö, Göteborg och Stockholm. Enligt Expressen finns planer på att dra ner på utgivningstakten och att säga upp personal.

Kollega söker Unionenklubbens ordförande för en kommentar.

Arkiv

AD: Värvningsförbud gick för långt

Ett spelföretag i Uppsala ville hindra avhoppare från att värva tidigare kollegor till sitt företag. Men nu konstaterar Arbetsdomstolen, AD, att värvningsklausulen i avtalet inte är rimlig.
Niklas Hallstedt Publicerad 16 oktober 2018, kl 15:02

I de avtal som de anställda skrivit på åtar de sig att under en 24-månadersperiod efter avslutad anställning inte ”direkt eller indirekt” rekrytera från den tidigare arbetsgivaren.

Med hänvisning till den klausulen förbjöd tingsrätten tidigare avhoppare från ett spelbolag att värva spelutvecklare från sin tidigare arbetsgivare.

Domen överklagades till AD som har en annan syn på saken. AD konstaterar att värvningsklausuler är ”ägnade att skapa påtagliga inlåsningseffekter och motverka rörligheten på arbetsmarknaden”, men påpekar också att konkurrensklausuler av olika slag kan vara berättigade bland annat för att skydda företagshemligheter.

Det är dock inte fallet när det handlar om spelföretagets värvningsklausul, enligt domstolen som dock anser att en klausul med kort bindningstid kan vara berättigad. Detta för att motverka att en anställd ”i nära anslutning” till att hen lämnar företaget också får andra att sluta och gå över till en konkurrent.

I det här fallet lämnade dock de anställda företaget för mer än ett halvår sedan, vilket gör att rekryteringsförbudet inte bör anses som skäligt, konstaterar domstolen.

AD noterar också att värvningsklausulen inte endast omfattar aktiv rekrytering utan även förbjuder dem att anställa personal hos den tidigare arbetsgivaren som på egen hand söker upp dem. Det kan inte anses skäligt, menar domstolen.

Malin Wulkan, biträdande chefsjurist på Unionen, anser att det är en viktig dom.

– Visserligen var klausulen i anställningsavtalet väldigt omfattande. Det fanns inga begränsningar till vissa personer eller geografiskt område, och sträckte sig över en två-årsperiod. Men det är ändå ett betydelsefullt avgörande eftersom det inte finns något sedan tidigare som är så tydligt.

Bland viktiga med domen är att AD betonar att man har en restriktiv syn på värvningsklausuler och att domstolen dessutom pekar på att sex månader kan vara en rimlig löptid, anser Malin Wulkan.

Än så länge har inte Unionen fått in särskilt många ärenden som rör rena värvningsklausuler.

– Det antas vara ett ökande fenomen, något det inte finns anledning att tvivla på. Sannolikt finns de i alla branscher där det är brist på kompetens, säger Malin Wulkan som påpekar hur viktigt det är att alltid läsa igenom och fundera över anställningskontrakten innan man skriver på.

– Även om man kan få rätt i domstol skapar det en ruggig osäkerhet. Det kan ju handla om höga viten i fall man bryter mot klausulen.