Uppgifter i Dagens Nyheter har väckt stor oro hos många privatanställda tjänstemän. I flera artiklar talades om "pensionschock" och i en tabell angavs att en 35-åring skulle lida en "förlust" på över 3 000 kronor per månad.
Siffrorna byggde på förutsättningen att lönerna skulle fortsätta att stadigt öka fortare än inflationen, och det framgick inte att denna urgröpning av ITP skulle kompenseras av mer pengar från det allmänna pensionssystemet. Exakt hur mycket det blir går knappast att beräkna, och generella jämförelser mellan ITP och den allmänna pensionen är nästan omöjliga att göra.
Bakgrunden är att det allmänna systemet numera gäller för inkomster upp till 7,5 inkomstbasbelopp. Detta tak höjs numera i takt med löneutvecklingen, inte som tidigare inflationen. En anpassning gjordes förra året i ITP-avtalet mellan Svenskt Näringsliv och Privattjänstemannakartellen, PTK.
På lön över taket får man 65 procent i ITP. Målet med ITP har varit att tillsammans med allmän pension ge 65 procent av slutlönen, både under och ovanför taket. I dag har vi ett nytt allmänt pensionssystem som inte lovar en viss pensionsnivå. När det nya systemet infördes sades att det i princip inte skulle bli någon generell försämring, men det slår väldigt olika. Man kan göra beräkningar utifrån olika antaganden, men det går inte längre att med någon säkerhet säga vad man får i framtida pension. Pensionen är bland annat beroende på framtida inflation, löneutveckling och kapitalavkastning.
För dem som går i pension i år och de närmsta åren gäller att de till största delen får sin pension baserad på det gamla systemet, och deras genomsnittliga nivå har beräknats av PTK till ungefär 65 procent, inklusive 10 procent från ITP-systemet. Deras nivå är alltså densamma som ITP ger på inkomster över taket.
PTK avstår från att ifrågasätta siffrorna i DN. PTK-chefen Anders Widlund nöjer sig med att konstatera att ITP-avtalet måste anpassas till lagändringar.
- Om inte reglerna i ITP-planen hade anpassats till det allmänna pensionssystemet skulle det ha blivit märkliga effekter. Det skulle ha blivit mer än 100 procent i pension på inkomster i de aktuella lönelägena.
- Arbetsgivarna krävde en regeländring i avtalet och hotade att annars gå till en skiljenämnd. Där skulle vi ha förlorat.
Kunde inte PTK ha krävt någon kompensation, när arbetsgivarnas kostnader minskade?
- Man kan inte begära kompensation varje gång pensionssystemet ändras. Arbetsgivarna har inte fått någon kompensation när vi har ändrat ITP-reglerna så att kostnaderna ökat, till exempel när vi förra året gjorde reglerna bättre för deltidare och visstidsanställda.
Det har påståtts att andra fackförbund har fått kompensation?
- Jag kan inte se att det stämmer. Vi har försökt att jämföra med de statliga och kommunala avtalen, och vi förlorar inte på jämförelsen. ITP är nog fortfarande det bästa pensionssystemet i Sverige, säger Anders Widlund.
DAG BREMBERG
Siffrorna byggde på förutsättningen att lönerna skulle fortsätta att stadigt öka fortare än inflationen, och det framgick inte att denna urgröpning av ITP skulle kompenseras av mer pengar från det allmänna pensionssystemet. Exakt hur mycket det blir går knappast att beräkna, och generella jämförelser mellan ITP och den allmänna pensionen är nästan omöjliga att göra.
Bakgrunden är att det allmänna systemet numera gäller för inkomster upp till 7,5 inkomstbasbelopp. Detta tak höjs numera i takt med löneutvecklingen, inte som tidigare inflationen. En anpassning gjordes förra året i ITP-avtalet mellan Svenskt Näringsliv och Privattjänstemannakartellen, PTK.
På lön över taket får man 65 procent i ITP. Målet med ITP har varit att tillsammans med allmän pension ge 65 procent av slutlönen, både under och ovanför taket. I dag har vi ett nytt allmänt pensionssystem som inte lovar en viss pensionsnivå. När det nya systemet infördes sades att det i princip inte skulle bli någon generell försämring, men det slår väldigt olika. Man kan göra beräkningar utifrån olika antaganden, men det går inte längre att med någon säkerhet säga vad man får i framtida pension. Pensionen är bland annat beroende på framtida inflation, löneutveckling och kapitalavkastning.
För dem som går i pension i år och de närmsta åren gäller att de till största delen får sin pension baserad på det gamla systemet, och deras genomsnittliga nivå har beräknats av PTK till ungefär 65 procent, inklusive 10 procent från ITP-systemet. Deras nivå är alltså densamma som ITP ger på inkomster över taket.
PTK avstår från att ifrågasätta siffrorna i DN. PTK-chefen Anders Widlund nöjer sig med att konstatera att ITP-avtalet måste anpassas till lagändringar.
- Om inte reglerna i ITP-planen hade anpassats till det allmänna pensionssystemet skulle det ha blivit märkliga effekter. Det skulle ha blivit mer än 100 procent i pension på inkomster i de aktuella lönelägena.
- Arbetsgivarna krävde en regeländring i avtalet och hotade att annars gå till en skiljenämnd. Där skulle vi ha förlorat.
Kunde inte PTK ha krävt någon kompensation, när arbetsgivarnas kostnader minskade?
- Man kan inte begära kompensation varje gång pensionssystemet ändras. Arbetsgivarna har inte fått någon kompensation när vi har ändrat ITP-reglerna så att kostnaderna ökat, till exempel när vi förra året gjorde reglerna bättre för deltidare och visstidsanställda.
Det har påståtts att andra fackförbund har fått kompensation?
- Jag kan inte se att det stämmer. Vi har försökt att jämföra med de statliga och kommunala avtalen, och vi förlorar inte på jämförelsen. ITP är nog fortfarande det bästa pensionssystemet i Sverige, säger Anders Widlund.
DAG BREMBERG
