Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Ingen oro bland Radiotjänsts anställda

Om tv-avgiften slopas mister 200 anställda på Radiotjänst i Kiruna sina jobb. Men den pågående utredningen oroar inte medlemmarna.
- Vi är vana att vara under lupp, säger Maria Mård, Unionens klubbordförande.
Eva Karlsson Publicerad 23 maj 2012, kl 10:49

När en utredning är klar brukar det snart komma en ny. Maria Mård har jobbat på Radiotjänst i tretton år och säger att hon är luttrad efter att ha varit med om ett flertal. Men det finns en skillnad den här gången. Utredaren tittar på vad som händer med de nya avgiftssystemen i Europa. Kanske något av dem passar i Sverige?

Maria Mård ger exempel på hur några länder har det:

- Finland kommer att gå över till en skattebelagd avgift som ska vara oberoende av statsbudgeten och i Danmark har man en medieavgift för alla som har datorer med högre hastighet än snigelfart.

I Tyskland ska alla betala oavsett om de innehar en tv eller inte. Nackdelen med systemet är undantagen för till exempel personer med dålig ekonomi.

- Visst kan det vara bra med en studentrabatt, men att gräva i folks ekonomi och begära in intyg på att de inte har råd, det vill vi inte. Sverige är ju ett land där man har hög integritet.

Utredningen ska vara klar i september och ett nytt system skulle gälla från 1 januari 2014. Om Radiotjänst och tv-avgifterna försvinner kommer 146 miljoner att lösgöras. 100 fast anställda och 100 extra anställda skulle i så fall mista jobbet.

Är ni oroliga?

- Nej, jag kan inte säga att medlemmarna är mer oroliga i dag än vid förra utredningen. Men man är mer beredd på att det kan komma förändringar. Om man söker sig härifrån är det inte på grund av oro utan för att lönen är dålig.

- En tv i dag är inte samma sak som den var 1989 när lagen skrevs och som juridisk handläggare är jag beredd på ändringar i lagen. Men jag hoppas att utredningen kommer fram till att det är vi som är bäst lämpade att ta in avgifterna.

Om du bortser från att du vill ha företaget kvar, är det ändå bästa sättet?

- Jag är inte alls pigg på skattemodellen. Oberoendet är väldigt viktigt för våra programbolag och för mig som tittare. Politikerna ska inte kunna gå in och styra vad som ska sändas och det blir lättare att ta pengar från statsbudgeten om de behövs någonstans i samhället. Här är pengarna säkrade till programbolagen.

Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.