Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Ingen löften till försvarsindustrin

- Jag är klar över problemen men det är svårt att snabbt klämma fram nya utvecklingsprojekt, sa försvarsminister Leni Björklund på gårdagens konferens om svensk försvarsindustris framtid.
Publicerad
Konferensen i Sifhuset i Stockholm lockade 173 deltagare från branschen. Leni Björklund var en av 22 kvinnor. Hon kunde inte utlova några nya stora beställningar eller utvecklingsuppdrag förrän i samband med nästa års försvarsbeslut.
Pressad av företagsledare och fackligt förtroendevalda, som oroar sig för att bristen på projekt ska leda till både uppsägningar och förlorad kompetens i branschen, sa ministern att Försvarsdepartementet har en dialog med industrin.
- Vi får överväga om det uppstår akuta besvär. Men det är fel att påstå att vi inte har beställt nånting på flera år.
Även Mats Nilsson, chef för krigsförbandsledningen, varnade för en alltför svartvit bild:
- Väldigt många beställningar har lagts ut på försvarsindustrin utifrån de monetära resurser vi har.
Peter Lundberg från uppköparen FMV nämnde Ericssons artillerilokaliseringsradar, använd av brittiska invasionsstyrkor i Irak, som exempel på militär högteknologi där Sverige är världsbäst.
Kockums vd Martin Hagbyhn betonade att försvarsindustrin nu nått en kritisk massa, som inte klarar ytterligare krympning, och Saabs tillträdande vd Åke Svensson bekräftade att några hundra anställda kommer att varslas i år på grund av brist på tunga utvecklingsprojekt.
Sverige ingår tillsammans med fem andra europeiska stater i ett industriellt samarbete om materiel och system för försvaret.
- Avtal ska nu tecknas på område efter område, sa Leni Björklund. Vi vill ha ett mellanstatligt samarbete, inte en EU-byrå som administrerar ett gemensamt ägande av försvarsmateriel. Stora komplicerade rymdsystem kan det kanske vara rimligt att länderna äger tillsammans.
Kriget mot Irak har splittrat EU, men det får inte legitimera att EU "gasar med samarbete" inom gemensamt försvar och försvarsindustri, betonade Leni Björklund.

BJÖRN ÖIJER

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.