- Att vara arbetslös och bli företagare med att starta eget bidrag kan både drabba men även göra livet lättare för den enskilda personen, säger Christer Johansson, som skriver om detta i sin doktorsavhandling i sociologi vid Linköpings universitet "Den ofrivilligt frivillige företagaren".
Christer Johansson har gjort en länsomfattande enkätstudie och djupintervjuat 26 aktiva och före detta företagare i Östergötland, som fick starta eget-bidrag i mitten av 90-talet.
Han har hittat sex olika profiler. De tre första var framgångsrika och resten misslyckades.
- Det finns dels den idealiska entreprenören. Men det finns också många överlevnadsföretagare som jämför sitt företagande med en anställning. De har ett tungt administrativt ansvar för sin situation.
- En del blir mer utsatta än vad de trodde de skulle bli. Det kan sluta med skulder, om företaget kraschar, säger Christer Johansson.
- Forskningen har hittills studerat hur effektivt bidraget varit som arbetsmarknadsåtgärd i jämförelse med andra åtgärder men personerna bakom statistiken har inte intervjuats, säger Christer Johansson.
Resultatet visar att bidraget både drabbar företagare och skapar möjligheter. Det beror på inställningen till arbete och tidigare erfarenheter. Många som fått bidraget undrar över om arbetslösa är rätt grupp att satsa på för eget företagande. De vill ha hårdare krav på granskning av affärsidé och bättre utbildning. Många upptäckte att arbete som egen företagare är inte alls är samma sak som att vara anställd, trots att man hade arbetslivserfarenhet.
Från och med 1984 kan arbetslösa som startar eget kunnat få sex månaders bidrag som arbetsmarknadsåtgärd. Numera heter det stöd till start av näringsverksamhet.
- Det finns bidrag för dem som är under 25 år. Men det är inte alla som passar för att starta eget företag. Speciellt om man aldrig har haft en anställning eller har mycket lite arbetslivserfarenhet, säger Christer Johansson.
