Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Industrin tvekar att anställda äldre

Publicerad


Industrin tvekar att anställda äldre


Få arbetsgivare vill anställa äldre arbetslösa och långtidsarbetslösa. Också arbetssökande som planerar att skaffa barn inom en snar framtid möts med skepsis. Särskilt tydlig är detta inom industrin och den privata tjänstesektorn.

Det visar en ny Ams-rapport där 396 slumpvis utvalda arbetsgivare har utfrågats om deras inställning till olika grupper av arbetssökande.
Resultatet är tydligt: cirka 40 procent av arbetsgivarna säger sig vara negativt eller mycket negativt inställda till att anställa personer över 55 år. Misstron är också stor mot de som varit arbetslösa längre än nio månader.
- Vi har haft på känn att det är på det här sättet, säger generaldirektör Bosse Ringholm på Ams. Undersökningen bekräftar en bild som vi har fått från arbetsförmedlingarna.
- Det handlar ofta om fördomar om vad de äldre egentligen kan eller inte kan. Ofta ändrar arbetsgivarna sig när de väl har provat på att ha en äldre hos sig under en praktikperiod.

Negativa till blivande föräldrar
Offentliga arbetsgivare visade sig vara något mindre negativt inställda till de äldre arbetssökande.
- Det kanske beror på att man i det offentliga ofta har många äldre anställda, så man vet att de kan vara lika kompetenta som yngre, säger Ringholm.
Arbetsgivarna var också negativt inställda till att anställa personer som planerar att skaffa barn inom en snar framtid. Arbetshandikappade möts också med skepsis, enligt undersökningen.
Däremot uppgav bara nio procent av de tillfrågade att de var negativa till att anställa personer med invandrarbakgrund.
- Det är klart att det kan bero på att det är svårt att säga sådant helt öppet. Och att det är en annan sak hur det går till i praktiken. Men det är ändå en glädjande tendens.

MAGNUS A JACOBSSON© SIF-tidningen 1998  

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.