Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Idrottsrörelsen utan etiska krav på sportkläder

Det är fortfarande vanligt med barnarbete, långa arbetsdagar, låga löner och farliga kemikalier inom idrottsklädesindustrin. Men varken Riksidrottsförbundet eller något av deras 68 medlemsförbund har någon formulerad policy för att ställa krav på leverantörerna.
Susie Edlarsson Hjort Publicerad

Varje svensk köper sportkläder för i genomsnitt 1 900 kronor per år. Branschen går mycket bra och försäljningen har ökat med 86 procent mellan 1990 och 2005. Tillverkningen sker i stor utsträckning i Asiens låglönefabriker och de dåliga arbetsvillkoren är väldokumenterade liksom förtryck av kvinnor och fackligt aktiva.

Alla stora internationella sportföretag har numera antagit en uppförandekod, ett dokument där man presenterar sina krav när det gäller arbetsförhållanden. Däremot saknas ofta riktlinjer för att kontrollera att denna kod efterföljs. Idrottsrörelsen är en stor beställare men ingen av Riksidrottsförbundets medlemsorganisationer har antagit riktlinjer för vilka etiska krav man ska ställa på företag vid upphandling av sportutrustning eller sportkläder.

Dessa saker belystes vid ett seminarium på Unionen anordnat av nätverket Rena Kläder i samarbete med IF Metall, Handels och SSU. Samtidigt presenterades en rapport om Idrottsrörelsens krav på goda produktionsvillkor, av journalisten Mats Wingborg. En generell slutsats i rapporten är att det finns ett stort behov av tydligare riktlinjer för idrottsförbundens upphandling av utrustning samt ett system för genomförande och verifiering. Kritiken gäller i stora delar även Svenska Olympiska Kommittén, SOK.

I den efterföljande diskussionen medverkade bland andra Handels ordförande Lars-Anders Häggström och IF Metalls ordförande Stefan Löfven. Dessutom deltog Mattias Claesson från Riksidrottsförbundet. SOK valde däremot att inte medverka.

- Jag tror aldrig att handeln kan lösa de här frågorna på egen hand, och det är skamligt att SOK inte deltar i detta seminarium, sa Lars-Anders Häggström.

Stefan Löfven menade att en av de viktigaste uppgifterna är att se till att internationella ramavtal kommer till stånd som kan stärka de uppförandekoder som i bästa fall finns för de anställdas rättigheter. Han drog även exempel på hur vi som konsumenter kan förändra genom att efterfråga och köpa rättvisemärkt.

- Även de idrottsligt aktiva har ett ansvar för vilka kläder de väljer, sa han.

Mattias Claesson fick ta emot hård kritik för att Riksidrottsförbundet inte har initierat några riktlinjer för etisk upphandling. Medlemsförbunden har tidigare inte efterfrågat detta, menade han. Han ansåg också att det delvis var en politisk fråga.

- Vi är partipolitiskt obundna, men anser ändå att idrott och politik hör ihop. Vi måste ha en diskussion om hur det ska se ut och vi behöver också diskutera vilken roll facken har innan vi kan bestämma vilken policy vi ska ha, sa han.

Fotnot: Rena kläder drivs av 10 av varandra oberoende organisationer, bland annat Industrifacket, Röda korsets Ungdomsförbund och Handels. Rena kläder står också bakom organisationen Play Fair.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.

Arkiv

Metro ansöker om rekonstruktion

Metro Media House har stora ekonomiska problem. Styrelsen uppger att företaget ska begära en rekonstruktion och medarbetarna fick ingen lön utbetald under måndagen.
David Österberg Publicerad 25 mars 2019, kl 15:44
Tomas Oneborg / SvD / TT
Tomas Oneborg / SvD / TT

Metro Media House ger bland annat ut gratistidningen Metro, driver sajten Metrojobb, plattformen Metro mode och Studentkortet. Men koncernen har stora ekonomiska problem och i dag fick personalen veta att de kommer att få vänta på utbetalningen av marslönen.

I ett öppet brev till personalen, som Expressen publicerat, skriver vd Christen Ager-Hanssen att företaget ska ansöka om rekonstruktion och att lönerna sedan ska komma via den statliga lönegarantin: ”Administrativt får man räkna med att det tar ca en vecka innan marslönerna når de anställdas bankkonton. Vi kommer meddela er alla när lönerna är expedierade och vilken dag de anländer till era bankkonton.”, skriver han.

En företagsrekonstruktion är ett alternativ till konkurs för företag som har chans att överleva. En domstol avgör om rekonstruktionen ska beviljas och utser en rekonstruktör. Därefter ska rekonstruktören reda ut anställningsförhållanden och lönefrågor innan ett lönegarantibeslut fattas. Beslutet skickas till länsstyrelsen som, enligt Kronofogden, har en handläggningstid på någon eller några veckor.

Investmentbolaget Custos köpte Metro av Kinnevik för två år sedan. Enligt Christen Ager-Hanssen mörkade Kinnevik att Metro hade ekonomiska problem och i brevet till personalen skriver han att Custos ska stämma Kinnevik på 300 miljoner kronor.

Tidningen Metro finns i Malmö, Göteborg och Stockholm. Enligt Expressen finns planer på att dra ner på utgivningstakten och att säga upp personal.

Kollega söker Unionenklubbens ordförande för en kommentar.

Arkiv

AD: Värvningsförbud gick för långt

Ett spelföretag i Uppsala ville hindra avhoppare från att värva tidigare kollegor till sitt företag. Men nu konstaterar Arbetsdomstolen, AD, att värvningsklausulen i avtalet inte är rimlig.
Niklas Hallstedt Publicerad 16 oktober 2018, kl 15:02

I de avtal som de anställda skrivit på åtar de sig att under en 24-månadersperiod efter avslutad anställning inte ”direkt eller indirekt” rekrytera från den tidigare arbetsgivaren.

Med hänvisning till den klausulen förbjöd tingsrätten tidigare avhoppare från ett spelbolag att värva spelutvecklare från sin tidigare arbetsgivare.

Domen överklagades till AD som har en annan syn på saken. AD konstaterar att värvningsklausuler är ”ägnade att skapa påtagliga inlåsningseffekter och motverka rörligheten på arbetsmarknaden”, men påpekar också att konkurrensklausuler av olika slag kan vara berättigade bland annat för att skydda företagshemligheter.

Det är dock inte fallet när det handlar om spelföretagets värvningsklausul, enligt domstolen som dock anser att en klausul med kort bindningstid kan vara berättigad. Detta för att motverka att en anställd ”i nära anslutning” till att hen lämnar företaget också får andra att sluta och gå över till en konkurrent.

I det här fallet lämnade dock de anställda företaget för mer än ett halvår sedan, vilket gör att rekryteringsförbudet inte bör anses som skäligt, konstaterar domstolen.

AD noterar också att värvningsklausulen inte endast omfattar aktiv rekrytering utan även förbjuder dem att anställa personal hos den tidigare arbetsgivaren som på egen hand söker upp dem. Det kan inte anses skäligt, menar domstolen.

Malin Wulkan, biträdande chefsjurist på Unionen, anser att det är en viktig dom.

– Visserligen var klausulen i anställningsavtalet väldigt omfattande. Det fanns inga begränsningar till vissa personer eller geografiskt område, och sträckte sig över en två-årsperiod. Men det är ändå ett betydelsefullt avgörande eftersom det inte finns något sedan tidigare som är så tydligt.

Bland viktiga med domen är att AD betonar att man har en restriktiv syn på värvningsklausuler och att domstolen dessutom pekar på att sex månader kan vara en rimlig löptid, anser Malin Wulkan.

Än så länge har inte Unionen fått in särskilt många ärenden som rör rena värvningsklausuler.

– Det antas vara ett ökande fenomen, något det inte finns anledning att tvivla på. Sannolikt finns de i alla branscher där det är brist på kompetens, säger Malin Wulkan som påpekar hur viktigt det är att alltid läsa igenom och fundera över anställningskontrakten innan man skriver på.

– Även om man kan få rätt i domstol skapar det en ruggig osäkerhet. Det kan ju handla om höga viten i fall man bryter mot klausulen.