Bland de anställda på IBM är upprördheten stor över att företaget vill ändra lönesystemet och minska den rörliga delen av lönen med fyra procent för att höja den fasta delen med tre procent. Samtidigt gör den komplicerade konstruktionen av beräkningsgrunderna för bonusen det svårt att avgöra hur förändringen slår.
- Företaget pratar om någon procent, men till syvende och sist handlar det om kronor och ören när man ska betala hyran, säger Marina Åman.
Enligt de beräkningar som facket tagit fram innebär förändringen att den som har en grundlön på 30 000 kronor och uppnår alla mål för den rörliga lönedelen kan förlora nästan 10 000 kronor på ett år.
- För dem som arbetar treskift innebär det här en avsevärd inkomstsänkning eftersom företaget vill ändra beräkningsgrunderna så att de rörliga ersättningarna baseras enbart på grundlönen, säger Marina Åman.
Men det är inte bara förändringen av systemet som väckt starka reaktioner bland de anställda på IBM, utan också tillvägagångssättet.
- Det är svårt att förstå innehållet. Många av dem som redan skrivit på har blivit förtvivlade, säger Marina Åman som tolkar avtalet som att det efter underskrift av de anställda blir fritt fram för IBM att göra vilka ändringar som helst gällande den rörliga lönen.
I nästa vecka håller de åtta Sifklubbarna inom IBM informationsmöte, där medlemmarna får veta att systemet för den rörliga lönen gör det svårt för facket hävda att det handlar om en generell lönesänkning.
- Vi kommer att informera medlemmarna om konsekvenserna, sedan får de bestämma själva om det slår positivt eller negativt. Vi har tagit fram ett kalkylark som hjälp att räkna ut hur det slår, säger Peter Hellberg, ordförande för Sifklubben på IBM i Eskilstuna.
Sifklubbarna kommer också skriva ett öppet brev till den svenska företagsledningen för att protestera mot bristen på information till både facket och de anställda.
IBM, som har cirka 3 200 anställda i Sverige, införde det rörliga lönesystemet 1994. Fem år senare tvingades företaget backa efter en central förhandling med Sif och fick då kompensera 127 tjänstemän.
I dag är flera fackliga företrädare negativa till systemet, det finns de som tror att det under en tioårsperiod innebär att inkomsten sänks.
CHRISTINA SWAHN
- Företaget pratar om någon procent, men till syvende och sist handlar det om kronor och ören när man ska betala hyran, säger Marina Åman.
Enligt de beräkningar som facket tagit fram innebär förändringen att den som har en grundlön på 30 000 kronor och uppnår alla mål för den rörliga lönedelen kan förlora nästan 10 000 kronor på ett år.
- För dem som arbetar treskift innebär det här en avsevärd inkomstsänkning eftersom företaget vill ändra beräkningsgrunderna så att de rörliga ersättningarna baseras enbart på grundlönen, säger Marina Åman.
Men det är inte bara förändringen av systemet som väckt starka reaktioner bland de anställda på IBM, utan också tillvägagångssättet.
- Det är svårt att förstå innehållet. Många av dem som redan skrivit på har blivit förtvivlade, säger Marina Åman som tolkar avtalet som att det efter underskrift av de anställda blir fritt fram för IBM att göra vilka ändringar som helst gällande den rörliga lönen.
I nästa vecka håller de åtta Sifklubbarna inom IBM informationsmöte, där medlemmarna får veta att systemet för den rörliga lönen gör det svårt för facket hävda att det handlar om en generell lönesänkning.
- Vi kommer att informera medlemmarna om konsekvenserna, sedan får de bestämma själva om det slår positivt eller negativt. Vi har tagit fram ett kalkylark som hjälp att räkna ut hur det slår, säger Peter Hellberg, ordförande för Sifklubben på IBM i Eskilstuna.
Sifklubbarna kommer också skriva ett öppet brev till den svenska företagsledningen för att protestera mot bristen på information till både facket och de anställda.
IBM, som har cirka 3 200 anställda i Sverige, införde det rörliga lönesystemet 1994. Fem år senare tvingades företaget backa efter en central förhandling med Sif och fick då kompensera 127 tjänstemän.
I dag är flera fackliga företrädare negativa till systemet, det finns de som tror att det under en tioårsperiod innebär att inkomsten sänks.
CHRISTINA SWAHN
