Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

IBM-klubben pretesterar: Anställda maktlösa mot lönesänkningar

Publicerad

IBM-klubben protesterar:
Anställda maktlösa mot lönesänkningar

Efter lång kamp mot ett lönesystem med sänkta fasta löner tvingades de anställda på IBM ge upp. Hot om uppsägningar fick SIF att rekommendera medlemmarna att skriva på. Nu protesterar klubben mot SIF:s svaga avtal.

Kritiken mot tjänstemännens avtal förs fram i en protest till SIF:s förbundsstyrelse.
– Folk är fly förbannade. Vi står tydligen maktlösa mot lönesänkningar. Den ihåliga arbetsrätten borde få förbundsledningen att agera. Annars kommer allt fler att drabbas av sämre villkor framgent, säger Jorma Ström, SIF-ordförande för 515 tjänstemän på IBM i Kista.
Kollektivavtalet skyddar inte de anställda mot lönesänkningar, det stod klart sedan SIF-klubben på IBM tagit strid mot omförhandlingar av medlemmarnas enskilda anställningsavtal. Arbetsgivaren bedöms ha rätt att säga upp den som inte går med på det nya lönesystemet.
– Det är ett oerhört tveksamt lönesystem, men förbundet har inget att sätta emot och vi kan inte rekommendera någon att lägga sin anställning i potten, sa ombudsmannen Bo Devert efter att den centrala förhandlingen slutat i oenighet.
Klubben kunde då inte annat än att backa:
– De som inte skriver på kan kallas till omförhandling. De erbjuds då samma anställning, men med variable pay (rörlig lön). Att tacka nej skulle tydligen vara saklig grund för uppsägning, säger Jorma Ström.
I skrivelsen till förbundsstyrelsen pekar klubben på att samförståndsandan är borta i de multinationella bolagen och att det nu krävs tydliga kollektivavtal som inte går att kringgå.
– Vi befarar en präriebrand. Vad hindrar att man tvingar igenom försämringar i individuella avtal inom en rad områden. Ska vi tillbaka 100 år i tiden, undrar Dag Norrgren i klubbstyrelsen på IBM.

LINDA SVENSSON
TOMMY ZETTERWALL © siftidningen 1999

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.