- Det är typiska exportbranscher - trävarutillverkning och transportmedelsindustrin, som drabbats absolut först. De känner av när det blir svajigt utomlands, säger Alexandra Stråberg, chef för ekonomifakta.se, en informationssajt ägd av Svenskt Näringsliv.
Överst på listan över vilka branscher som drabbats hårdast av årets varsel hamnar "uthyrning, fastighetsservice, resetjänster och andra stödtjänster". I praktiken handlar det om bemanningsanställda. Det är de som tvingas sluta först, innan företag som känner av konjunktursvackan gör sig av med sin egen personal.
Under de första tio månaderna lades över 8 000 varsel i branschen, motsvarande nästan en sjättedel av samtliga. Lite längre ned på listan kommer transportmedelstillverkning och trävarutillverkning med nästan 4 200 respektive drygt 1 600 varsel.
Antalsmässigt är dessa branscher alltså inte värst, däremot om man ser till andelen varslade.
- Runt fem procent av de anställda i exempelvis träbranschen har varslats. Det ger en bättre indikation än att bara titta på antalet, säger Alexandra Stråberg som liknar varselvågen vid ett dominospel.
Först ryker jobben inom exportsektorn, något som i sin tur leder till minskad konsumtion på den inhemska marknaden. Först därefter är det dags för handeln att råka ut för samma sak.
Trots det har både parti- och detaljhandeln redan fått kännas vid många varsel, vid oktobers slut hade 5?600 anställda i branschen varslats.
Totalt under årets första tio månader varslades över 50 000 personer om uppsägning. Varselstatistik för november kommer först i mitten av december.
