kollega.se logotyp
Sök
Arkiv

Hushållens aktieinnehav i svensk industri minskar

Publicerad

"Sänkt skatt ska få hushållen att spara i aktier"

Sedan efterkrigstiden har det privata aktieägandet minskat från 70 till 15 procent. I dag är det främst de mycket förmögna hushållen som sparar i aktier.

Men privatpersoner är viktiga ägare, historiskt sett. Därför vill Svenska arbetsgivarförening, SAF, att hushållen ska satsa mer av sina sparpengar i aktier. I skriften "Vem ska äga företagen?" föreslår de en rad skattelättnader som ska likställa privat köpare av aktier med fonder och institutioner.

Samtidigt som de svenska hushållen sålt sina aktier har utlandet köpt och det utländska ägandet har ökat från 5 till 30 procent.
- Vi har inget emot utländska ägare. Må bäste ägare vinna, men det ska ske på lika villkor, säger Jan Herin, SAF:s chefsekonom.

Utländska aktieköpare är ofta stora institutioner och pensionsfonder. De satsar i "säkra" företag som Astra och Ericsson. Tittar man på de sex största bolagen på börsen ägs de till 42 procent av utlandet. De svenska hushållen äger mycket lite, drygt 9 procent. Tittar man på de små och medelstora bolagen är förhållandet det motsatta.

- Därför är det viktigt att vi får fart på hushållens aktiesparande, säger Jan Herin.

Lars Magnus Ericssons hyresvärdinna är ett gott exempel, hon investerade ett par tusenlappar i sin hyresgäst idé. Telefonaktiebolaget LM Ericsson, mer känt som Ericsson, är i dag en av Stockholmsbörsens jättar.

Allt fler hushåll väljer att spara i aktiefonder. Men Jan Herin menar att hushållen måste bli direkt ägande i bolagen.

Det handlar om mycket pengar. Hushållens sparande var under tiden 1975-1993 värt 400 miljarder kronor. Den största delen placerades i småhus, aktier står för en mycket liten del.

Trots det stora sparande ökade inte svenskarna förmögenhet mellan 1975 och 1993, enligt en rapport av docent Anne-Marie Pålsson vid Lunds universitet.

- En förklaring är att man valt att spara i tillgångar som haft svag prisutveckling, säger hon.

Men även politiska beslut har bidragit till utvecklingen, enligt rapporten. En majoritet, 60 procent, av hushållen har i dag en förmögenhet som knappt räcker till att köpa en begagnad bil.

- Genom att skapa förutsättningar för fler hushåll att bygga upp en förmögenhet förstärks också möjligheten för dem att satsa i företagsbyggande och företagsutveckling, säger Jan Herin.

LILIAN ALMROTH

Fakta/SAF:s modell för att öka de privat hushållens aktieägande

- Slopad dubbelbeskattning på aktieutdelning
- Halverad reavinstbeskattning på aktier till 15 procent
- Halverad avkastningsskatt
- Slopad förmögenhetsskatt
- Ändrad särlagstiftning för fåmansföretag
- Slopad arvs- och gåvoskatt på arbetande kapital

Kostnad: 21,7 miljarder kronor i statistiks skattebortfall

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.

Läs även