"Hej! Vad kostar ett testamente?"
" 3 125 kr."
"Bra, då har jag tjänat flera tusenlappar för jag har hittat ett på Internet, gratis."
Så kan det låta i telefonluren hos Mikael Beanier, jurist på Swedbanks juristbyrå i Stockholm.
- Jag säljer inte själva dokumentet. Du betalar för mina detaljkunskaper, så att du vet hur ditt arv fördelas när du dör. Det är en kostnad som kan fördelas på en hel livstid. Ett rätt utfört testamente ger trygghet som gör att du kan lämna dina frågor kring arvet därhän

Kryssrutorna räcker inte
Mikael Beaniers erfarenhet är att Internettestamenten sällan fullföljs, eftersom det bygger på ett kryssa i-system där det till slut inte finns några passande alternativ.
Han varnar för förenklade råd, fragmentiserad och generaliserande information både på nätet och i vissa tidningsspalter.
Hur blir det om vi dör samtidigt, om du dör först, om vi har gemensamma barn eller särkullbarn eller både och? Hur ska vi göra med sommarstugan? Ska en tidigare svärdotter få med sig arv från dig i en bodelning när din vuxne son skiljer sig? Det handlar om specifika förhållanden, undantag och ställningstaganden. Och lagkunskap som få har tillräckligt av.
- Ett testamente är en komplex historia som inte följer enkla mallar. Det är en process när någon dör, säger Mikael Beanier som, utan att känna till detaljerna, nämner de mycket långdragna bouppteckningarna efter Evert Taube och Jarl Kulle som exempel på komplexa arvsärenden.

De behöver inget testamente
De som struntar i vad som händer när de dör behöver inte testamente. Inte heller gifta par med gemensamma barn: de ärver varandra och barnen får vänta tills båda är borta. Men finns det barn sedan tidigare, särkullbarn, blir det mer komplicerat.
Och när en i ett sambopar dör ärver inte den andre per automatik eftersom de inte är släkt. Om paret inte har barn ärver föräldrar eller syskon, som i praktiken kan köra ut den efterlevande ur hemmet. Har de barn ärver barnet eller barnen och om det eller de är under 18 år kan det bli fråga om god man, nog så besvärande för den förälder som är kvar.
- Ett testamente säkerställer att partnern får en del som kan disponeras fritt utan insyn av främmande part. Sin laglott, det vill säga halva arvslotten, får ändå barnet/barnen.
Av alla vanföreställningar om testamenten är nog den vanligaste uppfattningen - och önskan - att den efterlevande får vara kvar i "orubbat bo".
- Det är ett uttryck som härstammar från testamenten författade på 1700-talet och har inte någon juridisk bindning. Inte heller gifta kan skriva in i ett testamente att den överlevande ska få behålla och bo kvar i bostaden om man har särkullbarn. Men man kan påverka de arvsberättigade i ett testamente. Och vi har väldigt få arvstvister.
Mikael Beanier menar alltså att man kan påverka genom att skriva in i testamentet att man vill att den part som lever kvar får bo kvar i orubbat bo. Trots att uttrycket inte är juridiskt bindande skriver många så och det brukar hörsammas av de arvsberättigade, eftersom det enligt svensk rätt finns en stark koppling till den dödes viljeyttring.
Först i samband med bouppteckningen kan ett barn ta beslutet att inte ta ut sin arvslott och låta den kvarlevande bo kvar i "orubbat bo". Men det finns också lojalitetskonflikter: ska mina barn behöva vänta på sitt arv?

Livförsäkring kan lösa frågan
- Med en livförsäkring kan man lösa frågan genom att betala ut laglotterna till barnen direkt. Det blir billigare än att behöva flytta från hus och hem. Tänk också på att om man skilt sig och barnen är under 18 år kan tidigare partner få del av arvet, något man kanske inte tänkt sig.
Historiskt skedde en förändring i äktenskapsbalken 1987. Man ville skydda den förälder som blev kvar och sedan dess går kvarlevande make före barn i arvshänseende. Undantaget är särkullbarn.
De som har det kanske svårast i dag är de par som träffats sent i livet. Många gånger har en eller båda barn sedan tidigare.
- Det kan vara både känsligt och genant; ska jag tänka på sambons eller barnens framtid? Individuella försäkringar blir väldigt dyra efter fyllda 55 år, eftersom de är ålders- och sjukdomsbaserade. Trygghetssystem via arbetsgivaren eller facket gäller bara om man dör före 65, sedan går dessa försäkringspengar till det kollektiva.

Går mot fri testamentsrätt
Mikael Beanier är tveksam till dagens arvslagar.
- Man pratar mycket om att man inte väljer sina föräldrar, men det är fortfarande självklart att ärva dem. Jag tror att det går mot fri testamentsrätt, utan restriktioner.
Hans råd är att prata öppet om vad man vill, hur det ser ut och planera för sitt frånfälle för att kunna leva i lugn och trygghet.
- Det är många starka känslor, oro och tvivel kring det här. Ett testamente är fortfarande "heligt" genom att de flesta tar hänsyn till den dödes sista vilja fast de faktiskt inte alltid behöver göra det.

Lev upp dina tillgångar
Har man starka känslor för någon kan man gott ge en personlig prägel på vad som skrivs in i testamentet. Det är juristens sak att se till att det ryms inom lagar och regler. Ju mindre utrymme för senare tolkningar desto lättare att uppfylla önskemålen.
Men:
- Ett testamente är inget bokslut över hur du hanterat ditt liv. Lev med tanken att testamentera så lite som möjligt. Lev upp eller ge bort dina tillgångar medan du lever i stället för att vänta och kanske skapa större problem än du någonsin tänkt dig!