- Under högkonjunkturen synade vi anställningsavtal men nu överväger uppsägningsavtalen. Det varslas mycket i alla våra branscher, säger Ann Engman, facklig rådgivare på Unionen Direkt.
I vintras handlade en tiondel av alla inkommande samtal och mejl om uppsägningar, turordningsregler och omplaceringar. Nu är det var tredje.
Men det höga tryck Ann Engman och hennes kollegor känner av nu är bara början på det som kommer i vinter när alla uppsägningar börjar gälla.
- Mitt i allt elände försöker vi leverera lite hopp till dem som ringer. Vi kallar det hjälp till självhjälp. Vi försöker hitta lösningar och berättar vad medlemmarna har för rättigheter. De blir ofta så peppade att de klarar av att gå in till chefen och prata för sin egen sak, säger Ann Engman.
Det finns en vanlig missuppfattning om varsel och uppsägning. Många tror att det är samma sak. Men ett varsel är information till arbetsförmedlingen att ett antal personer snart går ut i arbetslöshet. Först efter förhandlingar kan uppsägningar ske, detta oavsett om det finns kollektivavtal eller inte.
- Det händer att chefen kommer till medlemmen och lägger ett papper på bordet: Skriv på här! Men gör inte det. Se till att det blir en förhandling först.
Ann Engman inser att det är ett dilemma för medlemmen som får ett riktat erbjudande.
- Man är ganska sårbar som individ och det är lätt att känna att vill chefen bli av med mig så kan jag lika gärna ta erbjudandet. Men då kringgås de regler och avtal som finns i samhället.
- Många arbetsgivare tar chansen att bli av med dem som inte passar. De skyller på att medarbetarna inte har tillräckliga kvalifikationer. Och ändå är det ofta de själva som har brustit i sitt ansvar att ge personalen kompetensutveckling.