För ett par år sedan ändrades lagen så att a-kassorna kunde samköra sina register mot andra myndigheter. En vecka om året gör HTF:s a-kassa en total kontroll av alla sina utbetalningar. Då upptäcks personer som både får a-kassa och någon annan ersättning. Det kan vara studiestöd, sjukersättning eller föräldrapenning.
Ungefär 25 000 personer får ersättning vid ett utbetalningstillfälle från a-kassan. De båda totala kontroller som gjorts via samkörning år 2003 och 2004 avslöjade att cirka 150 personer fått dubbla ersättningar. Det är alltså väldigt få som blir misstänkta för fusk, men beloppen kan förstås vara betydande.
-Det är viktigt att vi kan göra dessa kontroller för att på så sätt kunna upprätthålla förtroendet för försäkringen. Utbetalningarna från a-kassan bygger som bekant på att medlemmen ska lämna korrekta uppgifter, säger Jeanette Mandl, biträdande föreståndare på HTF:s a-kassa.
Den som tänker fuska kan knappast lista ut vilken vecka den totala kontrollen sker och sedan fuska de andra 51 veckorna på året. Varje person som kommer upp på a-kassans lista kontrolleras bakåt i tiden.

Ersättningar kollas långt tillbaka.
-Men alla träffar på listan är inte fusk. Det kan till exempel vara så att en arbetslös tar ut sina garantidagar i föräldraförsäkringen på helgdagar och det är tillåtet, Å andra sidan stängs de som fått dubbla ersättningar inte bara av från a-kassan och blir återbetalningsskyldiga. Många av dem polisanmäls också för bedrägeri från försäkringen.
-Ännu vet vi dock inte hur domstolarna bedömer dessa ärenden. Vi har inte fått någon dom efter den första samkörningen från 2003, säger Jeanette Mandl
När en person blir misstänkt för att på ett felaktigt sätt fått ut arbetslöshetsersättning finns utarbetade rutiner för hur kassan ska agera.
Först får medlemmen ett brev och möjlighet att komma med en förklaring till det inträffade.
Därefter avvaktar a-kassan i två veckor. Om det inte kommer in något svar eller om svaret inte är godtagbart återkrävs pengarna.
Om felaktigheten varat längre än enstaka dagar blir ärendet också ett fall för a-kassans styrelse. Den beslutar om medlemmen ska uteslutas ur a-kassan eller frånkännas ersättning under en period av 130 dagar.
Uteslutning innebär att personen avstängs helt från a-kassan. För att kunna bli medlem i en a-kassa på nytt måste vederbörande arbeta inom rätt område och klara inträdeskravet om att ha arbetat en viss tid. Den personen kan inte heller få ersättning under ett års tid.
Frånkännande innebär att personer under de närmaste 130 dagarna inte kan få någon ersättning och att antalet ersättningsdagar samtidigt minskas med 130.
För att därefter kunna få ersättning igen måste personer dessutom ha arbetat i 80 dagar.
Uteslutning och frånkännande är kassans straffåtgärder vid sidan av kravet på återbetalning av de felaktigt utbetalade pengarna.
-När styrelsen bedömer dessa ärenden överväger den alltid uteslutning först. Om det finns särskilda skäl kan styrelsen besluta om frånkännande istället, säger Jeanette Mandl.
Men det är inte bara dessa sanktioner som drabbar fuskare. Vissa polisanmäls också. Dessa fall handlar om upprepade missbruk, bedrägerier mot försäkringen, osant intygande och annat.
Polisanmälningar är numera inte ovanliga. Vid kassans styrelsemöte i december bedömdes ett tjugotal fall. Fem av dem polisanmäldes.
-Antalet polisanmälningar har ökat sedan samkörningarna mellan myndigheter startade för två år sedan, säger Jeanette Mandl..
Men det är inte bara vid den årliga totalkontrollen som de arbetslösa granskas. När man blir arbetslös och söker ersättning sker alltid en kontroll mot Försäkringskassan och Studiestödsnämnden CSN. Och när en person skickar in nytt arbetsgivarintyg sker en kontroll.
Exempelvis kontrolleras den som stämplar för deltidsarbetslöshet så att antalet arbetstimmar som arbetsgivaren uppger i intyget stämmer med den ersättning som betalats ut.
-Det svåraste att kontrollera är svartarbete. För att komma åt dem som ägnar sig åt detta bygger utredningarna i princip på att vi får tips, säger Jeanette Mandl.