kollega.se logotyp
Sök
Arkiv

Hårdare press på bidragstagare

Publicerad

Hårdare press på bidragstagare

Arbetslösa som haft socialbidrag i mer än sex månader ska sättas i åtgärder. Vägrar de ska bidraget dras in eller minskas.

Det föreslår Ulf Westerberg som på regeringens uppdrag utrett hur man ska bryta bidragsberoendet. Bakgrunden är att det under 90-talet har blivit allt fler människor som aldrig kommit in på arbetsmarknaden och därför hänvisats till socialbidrag. Närmare hälften av de hushåll som fick socialbidrag 1998 fick det på grund av arbetslöshet. Samtidigt visar en studie i Stockholm att en fjärdedel av de arbetslösa socialbidragstagarna inte ens är registrerade hos arbetsförmedlingen.
Utredningen räknar med att det finns ungefär 30 000 personer som har varit beroende av socialbidrag i mer än sex månader utan andra sociala problem än arbetslöshet.
- De får färre erbjudanden om jobb och åtgärder än andra. De har ofta också samlat på sig väldigt många misslyckanden och passivitet, säger Ulf Westerberg, som menar att den stora efterfrågan på arbetskraft just nu ger möjlighet att göra något åt saken.
Den här gruppen ska enligt förslaget omfattas av en utvecklingsgaranti av samma slag som ungdomar i åldern 20 till 24 år. Det innebär rätt att delta i ett projekt eller en åtgärd under 12 månader. Det ska dock inte vara vilka projekt som helst, säger Ulf Westerberg.
- Det ska vara kvalitet på erbjudandet. Det ska innebära en utveckling och leda till reguljärt arbete eller studier.
Men utvecklingsgarantin innebär också krav på bidragstagarna.
- Väljer man att inte ställa upp får man inte socialbidrag, i alla fall inte på den nivå som man har i dag.
Förslaget innebär också att en del av kommunernas kostnader tas över av staten. Enligt de båda exempel utredningen räknat på skulle kostnaden för staten bli 622 eller 728 miljoner kronor per år. I det första fallet gäller en utvecklingsersättning på 2 000 kronor. I det andra handlar det om 3 400 kronor i månaden, vilket är 500 kronor över socialbidragsnormen.

NIKLAS HALLSTEDT © siftidningen 1999

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.

Läs även