Skulle du kunna tänka dig att anställa en person som har över 90 p-böter varav tre har gått till kronofogden? Hade Patrik Attemark, vd på informationsföretaget InfoTorg fått bestämma hade Mona Sahlin troligtvis aldrig blivit rekryterad till Socialdemokraterna.
Enligt en undersökning från Stockholms handelskammare upplever nästan hälften av personalcheferna i svenska företag att kandidater ljuger och undanhåller viktig information vid rekryteringsprocessen. Det kan handla om påhittade utbildningar, förfalskade dokument eller osäkra referenser. Utförliga bakgrundskontroller vid nyanställningar har därför blivit allt vanligare.
- Referenser, utbildningshistorik och brottsdomar kollar de som regel rätt ofta. Dessutom har sociala medier slagit sig in på banan. Numera har det även betydelse om du har en blogg, twittrar eller äger ett Facebookkonto, säger Johan Treschow, analysansvarig på Stockholms Handelskammare.
Företag i privat sektor tenderar att undersöka betalningsanmärkningar, kreditupplysningar och hälsokontroller i större utsträckning än företag inom den offentliga sektorn. Där lägger man i stället större vikt vid att undersöka brottsdomar och stämningar.
- Att kontrollerna har ökat så pass mycket de senaste åren beror på två saker. Dels är det både tidskrävande och kostsamt att behöva göra om en rekryteringsprocess som gått fel. Dessutom är det arbetsgivarnas marknad i lågkonjunktur. De har mer tid att lägga på rekryteringsprocessen, säger Patrik Attermark.
Att gränsen mellan jobb och privatliv suddas ut ser TCO:s ordförande Sture Nordh som en oroande utveckling. För några månader sedan publicerade förbundet en undersökning som visade att 60 procent av de sammanlagt 1 000 tillfrågade upplevde att kontrollen och övervakningen i arbetslivet hade ökat.
- Det behövs en lag om integritet i arbetslivet. Annars går vi en rättsosäker framtid till mötes. Man ska inte kunna begära ut register om en person om det inte finns specifika skäl för det. Vad gäller sociala medier tror jag att var och en måste vara medveten om vilket öppet forum det är, säger han.
91 procent av de tillfrågade företagen ansåg dock inte att kontrollen av en anställds bakgrund skulle vara integritetskränkande- så länge personen informeras om det i ett tidigt skede av rekryteringsprocessen.
I stort sett finns det inget avtal som reglerar vilka uppgifter arbetsgivaren har rätt att registrera, kontrollera och spara. Det har istället blivit upp till varje arbetsgivare att utforma en policy. Remisstiden för den utredning som behandlar frågan om en integritetslag inom arbetslivet gick ut den 1 september och sedan dess har det varit tyst från regeringens sida.
- Vi har inte hört någonting vilket gör att vi befarar att de inte kommer att bli någon ny lagstiftning innan valet, säger Sture Nordh.
I undersökningen om bakgrundskontroller vid rekrytering deltog 1 404 personer. 73 procent tillhörde den privata sektorn och 27 den offentliga.
