Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Hård kritik mot Arbetsmiljöverkets neddragningar i Luleå

"Ett långsamt mordförsök på våra medlemmar." Sif och IF Metall i Norrbotten riktar svidande kritik mot besparingarna på Arbetsmiljöverket.
Publicerad
Neddragningarna på Arbetsmiljöverket, i kombination med minskade anslag till skyddsombudsutbildningar och nedläggandet av Arbetslivsinstitutet är "inget annat än ett långsamt mordförsök på våra medlemmar som vi inte kan acceptera", skriver Thomas Lundberg, IF Metall, och Gerd Renberg, Sif, i ett öppet brev till Arbetsmiljöverket centralt.
Om förslaget om neddragningar blir verklighet minskar Arbetsmiljöverkets inspektörer i Norrbotten från 18 stycken till 11. Totalt går man från 26 anställda till 17.
Sif och IF Metall anser inte att verket kommer att kunna fungera som myndighet.
- Man kommer inte att kunna upprätthålla en bra arbetsmiljökontroll utan bara ta sig an de akuta ärendena, säger Gerd Renberg.
De är kritiska till hur Arbetsmiljöverket har prioriterat i sina neddragningar och vill att man utreder konsekvenserna innan man fattar något beslut.
- Vi har landets största ohälsotal i Norrbotten och man borde snarare resonera tvärtom och lägga mer resurser här, säger Thomas Lundberg.
Facken väntar sig dessutom att fler kommer att vända sig till Arbetsmiljöverket under den närmaste framtiden. Under lågkonjunkturen har kanske många nöjt sig med sämre arbetsförhållanden av rädsla för att mista jobbet, särskilt i norra Sverige där det varit ont om jobb.
- Man är inte lika rädd för att sticka ut hakan när det finns fler jobb, säger Gerd Renberg.
Ingvar Nilsson, administrativ chef på Arbetsmiljöverket i Luleå, tycker det är bra att få stöd från facken. Han bekräftar att man kommer att få göra hårdare prioriteringar i arbetet.
- Vi gjorde ungefär 2 000 arbetsplatsbesök förra året, det kommer vi inte att kunna göra i framtiden.

ANNE-LI LEHNBERG

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.

Arkiv

Metro ansöker om rekonstruktion

Metro Media House har stora ekonomiska problem. Styrelsen uppger att företaget ska begära en rekonstruktion och medarbetarna fick ingen lön utbetald under måndagen.
David Österberg Publicerad 25 mars 2019, kl 15:44
Tomas Oneborg / SvD / TT
Tomas Oneborg / SvD / TT

Metro Media House ger bland annat ut gratistidningen Metro, driver sajten Metrojobb, plattformen Metro mode och Studentkortet. Men koncernen har stora ekonomiska problem och i dag fick personalen veta att de kommer att få vänta på utbetalningen av marslönen.

I ett öppet brev till personalen, som Expressen publicerat, skriver vd Christen Ager-Hanssen att företaget ska ansöka om rekonstruktion och att lönerna sedan ska komma via den statliga lönegarantin: ”Administrativt får man räkna med att det tar ca en vecka innan marslönerna når de anställdas bankkonton. Vi kommer meddela er alla när lönerna är expedierade och vilken dag de anländer till era bankkonton.”, skriver han.

En företagsrekonstruktion är ett alternativ till konkurs för företag som har chans att överleva. En domstol avgör om rekonstruktionen ska beviljas och utser en rekonstruktör. Därefter ska rekonstruktören reda ut anställningsförhållanden och lönefrågor innan ett lönegarantibeslut fattas. Beslutet skickas till länsstyrelsen som, enligt Kronofogden, har en handläggningstid på någon eller några veckor.

Investmentbolaget Custos köpte Metro av Kinnevik för två år sedan. Enligt Christen Ager-Hanssen mörkade Kinnevik att Metro hade ekonomiska problem och i brevet till personalen skriver han att Custos ska stämma Kinnevik på 300 miljoner kronor.

Tidningen Metro finns i Malmö, Göteborg och Stockholm. Enligt Expressen finns planer på att dra ner på utgivningstakten och att säga upp personal.

Kollega söker Unionenklubbens ordförande för en kommentar.