Som allt annat har också arbetsbelysningen följt vissa trender. Många minns 70-talets nedsläckta rum med en läslampa som punktbelysning.
- Man ansåg det tillräckligt för att kunna göra sitt jobb, men ett för dunkelt rum ger en psykisk påverkan, framför allt vintertid, så att vi blir tröttare. Idén att släcka takarmaturen kan bero på minnet av de första lysrören med sitt blåa ljus och höga flimmer, säger Bertil Furusjö, skyddsingenjör på företagshälsan MHC.
Lysrör har fortfarande ett oförtjänt dåligt rykte på sina håll, många "tål" inte lysrör. Där avses oftast synliga lysrör, men glödlampor och lysrör ska vara dolda av raster eller annat skydd för att ge ett behagligt intryck.
Med vår långa mörka årstid behöver vi allt ljus vi kan få. Alltså har man kommit fram till att vi mår bäst av ett ljust och upplyst rum med individuell, ljusreglerbar armatur som belyser arbetsytan.
Allt ska vara flimmer- och reflexfritt, bland annat för att inte ge blänk i datorer och inte heller störa kolleger. Bertil Fogelström är elingenjör med mångårig erfarenhet av ljus i alla dess former.
-Ingen ska mötas av en mörk yta. För stora kontraster mellan arbetsyta och det övriga rummet gör att ögat får jobba mycket och det ger trötthet, grus i ögonen och kanske huvudvärk. Besvären ökar med stigande ålder, då ögats lins stelnar allt mer. Och aldrig tillsatsbelysning, oftast en bordslampa - det ger reflexer och därmed sämre synkapacitet!
-Om arbetsbordet är brutet i grått eller blått upplever man bordet som för mörkt hur mycket ljus man än tillsätter. Färg på väggar och tak ska brytas i rött eller gult eftersom det tar upp ljuskällans färg i rekommenderade lysrör. Dagsljus har 100 procents färgåtervinning, förklarar Bertil, ett fullfärgsljusrör har 85 procent, och det är en bra siffra. Han nämner ett par oavvisliga krav på dem som ska leda en belysningsplanering: kunskap om ögats funktion samt vad ljus är och hur det upplevs.
All kunskap är viktig: ergonomi, arkitektur, riktlinjer, armatur. Men utan samarbete mellan experterna och dem som ska arbeta i belysningen är risken att det inte blir bra ändå, varnar Bertil Fogelström.
Att vara påläst på senaste rön om ljuskällor och armatur ökar förstås chansen till en fungerande lösning.
Han berättar om ett idealt samarbete som gav ett lyckat resultat till en låg kostnad och med låg utnyttjad belysningseffekt. Det var när han ledde belysningsinstallationerna då dåvarande Stockholm Energi flyttade till nya, stora lokaler.
-Samtliga svenska fabrikanter bjöds in för att visa sina förslag i ett antal provrum. Tolv fabrikanter presenterade sammanlagt 21 förslag för dels en samrådsgrupp med personalrepresentant bland annat, dels en expertgrupp där Bertil själv deltog. Efter veckovisa bedömningar hade båda grupperna gjort sitt val. Alla var eniga om en och samma lösning, som gav både upplyst rum och möjlighet till individuella regleringar, något som blev möjligt först på 90-talet med den nya elektroniken.
-Det blev en lösning som passade alla cellkontor. Belysning i konferensrum och öppna kontor ordnades med hjälp av ljussensorer som kände av dagsljuset och anpassade belysningseffekten efter det. Givetvis kompletterat med individuell reglering av ljusstyrkan. Alla har inte belysning enligt senaste rön och vad gör man om man är missnöjd? -Tala med din chef, råder Stefan Melander, arbetsmiljöexpert på HTF. Om detta inte leder till förändring går man till skyddsombudet, som ska finnas på varje arbetsplats med minst fem sysselsatta. Ombudet går till chefen, eller chefen över denne, för åtgärd. I allvarliga fall av nonchalans eller ohälsorisk kan skyddsombudet göra så kallad 6.6-begäran (AML kap 6 § 6).
-Då ska arbetsgivaren skriftligt tala om vad de tänker göra. Om svaret dröjer eller beskedet inte är godtagbart kan ombudet vända sig till Arbetsmiljöinspektionen för att få hjälp.