Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Han fick rätt mot a-kassan

Karl Gustav Lind blev först av med sin provanställning - sedan blev han avstängd från a-kassan för att han sagt upp sig själv från ett tidigare jobb. Men han stod på sig och överklagade. Och fick rätt.<br />
Publicerad
Karl Gustav Lind, eller KG som han kallas, jobbade sedan 2002 på ett säljföretag i Uppsala. Han hade provisionslön och tjänade rent ut sagt uselt. När det efter några år dök upp ett nytt jobb, med betydligt högre lön, sade KG upp sig.
- På det nya jobbet tjänade jag nästan lika mycket på en månad, som jag gjort under tre månader på det gamla stället. Dessutom var det fast lön istället för provision och jag hade möjlighet att jobba hemifrån med kostnaderna betalda. Jag tyckte att det var ett mycket bättre avtal, berättar KG.
Men tyvärr varade inte KG:s flyt länge. Efter en kort tid lade den nye arbetsgivaren ner det projekt KG Lind arbetade inom och KG, som bara varit provanställd, stod nu utan jobb. Och när han sökte pengar från HTF:s arbetslöshetskassa kom nästa missräkning. Han blev avstängd i 45 dagar för att han hade sagt upp sig från sitt förra jobb.
- Jag flög i taket förstås. Jag kunde inte tänka mig att det får gå till på det här sättet, säger KG Lind.
- Alla företag som utlyser jobb kräver provanställning nuförtiden, som arbetssökande har man inget val. Det måste ju a-kassan förstå.
- Jag försökte ringa men handläggaren gick inte att få tag på via telefon och det gick heller inte att få ut någon mejladress. Det som jag tycker är mest förvånande är att man kan fatta ett sådant beslut och sedan göra sig fullständigt omöjlig att få tag på.
KG Lind hörde av sig till sin ombudsman på HTF, Thomas Fahrenholz, som också tyckte beslutet verkade orimligt.
- Hur behandlar vi våra medlemmar som dessutom har svårt att klara sig på en arbetsmarknad med dåliga villkor och många gånger usla arbeten? Det kan knappast vara lagstiftarens avsikt eller a-kassans princip att dessa medlemmar som kanske har maximal otur ska få det ännu sämre, var frågor Thomas ställde sig och a-kassan.
Enligt lagen om arbetslöshetsersättning avstängs man från a-kassan om man sagt upp sig utan giltig anledning. En giltig anledning är om man inte fått ut sin lön eller om man med ett läkarintyg kan visa att man farit illa på jobbet.

Att säga upp en tillsvidareanställning för en provanställning har varit riskabelt, och de som gjort så har blivit avstängda i 45 dagar från ersättning. Men nu finns det några rättsliga domar som pekar åt ett annat håll. Eftersom rättsläget är oklart tillämpar inte HTF:s a-kassa för närvarande de hårda avstängningsreglerna när den anställde själv valt att gå till en provanställning
KG Lind överklagade och skickade till och med ett brev till regeringen, till dåvarande arbetsmarknadsminister Hans Karlsson, där han påpekade orimligheten i lagen. Denne svarade dock med att han inte kunde lägga sig i frågan - det var en sak mellan KG och kassan, ansåg ministern.
- Jag skickade tillbaka ett frågetecken. Det är ju ändå därifrån allt styrs, då kan man inte skylla ifrån sig på någon annan, säger KG Lind.
Det lönade sig att vara ihärdig och inte ge sig. I slutet av juni i år, tre månader efter att han fått det första beslutet från a-kassan, fick KG Lind svar på sin överklagan. Han hade fått rätt och fick ut a-kassa för de 45 dagarna. Enligt a-kassornas samorganisation har nämligen en provisionssäljare tillräckliga skäl att lämna sin anställning om årsinkomsten understiger tre prisbasbelopp (drygt 119 000), vilket var fallet med KG Linds årsinkomst.
- Frågan är hur många som befinner sig i min situation men tycker att det inte är någon idé att överklaga för att det blir för jobbigt? säger KG Lind, som nu fått ett nytt jobb. Ett jobb med provanställning.
- Ja, det är klart det är provanställning. Samtliga jobb jag sökt har krävt provanställning, säger KG Lind.

KG Linds råd:
* Ha skinn på näsan och överklaga beslut. En myndighet har inte säkert alltid rätt. Det är trots allt vanliga människor som jobbar där.
Gör det inte svårare än vad det är. Skriv på vanlig enkel svenska.


Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.

Arkiv

Metro ansöker om rekonstruktion

Metro Media House har stora ekonomiska problem. Styrelsen uppger att företaget ska begära en rekonstruktion och medarbetarna fick ingen lön utbetald under måndagen.
David Österberg Publicerad 25 mars 2019, kl 15:44
Tomas Oneborg / SvD / TT
Tomas Oneborg / SvD / TT

Metro Media House ger bland annat ut gratistidningen Metro, driver sajten Metrojobb, plattformen Metro mode och Studentkortet. Men koncernen har stora ekonomiska problem och i dag fick personalen veta att de kommer att få vänta på utbetalningen av marslönen.

I ett öppet brev till personalen, som Expressen publicerat, skriver vd Christen Ager-Hanssen att företaget ska ansöka om rekonstruktion och att lönerna sedan ska komma via den statliga lönegarantin: ”Administrativt får man räkna med att det tar ca en vecka innan marslönerna når de anställdas bankkonton. Vi kommer meddela er alla när lönerna är expedierade och vilken dag de anländer till era bankkonton.”, skriver han.

En företagsrekonstruktion är ett alternativ till konkurs för företag som har chans att överleva. En domstol avgör om rekonstruktionen ska beviljas och utser en rekonstruktör. Därefter ska rekonstruktören reda ut anställningsförhållanden och lönefrågor innan ett lönegarantibeslut fattas. Beslutet skickas till länsstyrelsen som, enligt Kronofogden, har en handläggningstid på någon eller några veckor.

Investmentbolaget Custos köpte Metro av Kinnevik för två år sedan. Enligt Christen Ager-Hanssen mörkade Kinnevik att Metro hade ekonomiska problem och i brevet till personalen skriver han att Custos ska stämma Kinnevik på 300 miljoner kronor.

Tidningen Metro finns i Malmö, Göteborg och Stockholm. Enligt Expressen finns planer på att dra ner på utgivningstakten och att säga upp personal.

Kollega söker Unionenklubbens ordförande för en kommentar.

Arkiv

AD: Värvningsförbud gick för långt

Ett spelföretag i Uppsala ville hindra avhoppare från att värva tidigare kollegor till sitt företag. Men nu konstaterar Arbetsdomstolen, AD, att värvningsklausulen i avtalet inte är rimlig.
Niklas Hallstedt Publicerad 16 oktober 2018, kl 15:02

I de avtal som de anställda skrivit på åtar de sig att under en 24-månadersperiod efter avslutad anställning inte ”direkt eller indirekt” rekrytera från den tidigare arbetsgivaren.

Med hänvisning till den klausulen förbjöd tingsrätten tidigare avhoppare från ett spelbolag att värva spelutvecklare från sin tidigare arbetsgivare.

Domen överklagades till AD som har en annan syn på saken. AD konstaterar att värvningsklausuler är ”ägnade att skapa påtagliga inlåsningseffekter och motverka rörligheten på arbetsmarknaden”, men påpekar också att konkurrensklausuler av olika slag kan vara berättigade bland annat för att skydda företagshemligheter.

Det är dock inte fallet när det handlar om spelföretagets värvningsklausul, enligt domstolen som dock anser att en klausul med kort bindningstid kan vara berättigad. Detta för att motverka att en anställd ”i nära anslutning” till att hen lämnar företaget också får andra att sluta och gå över till en konkurrent.

I det här fallet lämnade dock de anställda företaget för mer än ett halvår sedan, vilket gör att rekryteringsförbudet inte bör anses som skäligt, konstaterar domstolen.

AD noterar också att värvningsklausulen inte endast omfattar aktiv rekrytering utan även förbjuder dem att anställa personal hos den tidigare arbetsgivaren som på egen hand söker upp dem. Det kan inte anses skäligt, menar domstolen.

Malin Wulkan, biträdande chefsjurist på Unionen, anser att det är en viktig dom.

– Visserligen var klausulen i anställningsavtalet väldigt omfattande. Det fanns inga begränsningar till vissa personer eller geografiskt område, och sträckte sig över en två-årsperiod. Men det är ändå ett betydelsefullt avgörande eftersom det inte finns något sedan tidigare som är så tydligt.

Bland viktiga med domen är att AD betonar att man har en restriktiv syn på värvningsklausuler och att domstolen dessutom pekar på att sex månader kan vara en rimlig löptid, anser Malin Wulkan.

Än så länge har inte Unionen fått in särskilt många ärenden som rör rena värvningsklausuler.

– Det antas vara ett ökande fenomen, något det inte finns anledning att tvivla på. Sannolikt finns de i alla branscher där det är brist på kompetens, säger Malin Wulkan som påpekar hur viktigt det är att alltid läsa igenom och fundera över anställningskontrakten innan man skriver på.

– Även om man kan få rätt i domstol skapar det en ruggig osäkerhet. Det kan ju handla om höga viten i fall man bryter mot klausulen.