Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Guldregn över företagen

Publicerad

Guldregn över företagen

Försäkringsbolaget SPP börjar pytsa ut sina överskottsmiljarder efter årsskiftet. Redan nu bör dock SIF-klubbarna kräva förhandlingar om de vill att pengarna ska användas till avtalspensioner.

Om några dagar ska 45 000 företag få besked om hur stor del de kommer att få av SPP:s överskottskapital. De ska dela på cirka 75 miljarder kronor.
SPP har omkring 100 miljarder kronor mer än vad som behövs för att garantera de framtida tilläggspensionerna (ITP). Därför beslutade SPP-styrelsen för snart ett år sedan att betala ut större delen av överskottet. För förbättringar av pensionerna avsattes endast 12 miljarder kronor, varav cirka hälften hittills använts.
Efter årsskiftet kan företagen börja få ut sina pengar (om Konkurrensverket ger sitt godkännande). De kan dock inte plocka ut allt på en gång, utan de binds med olika regler att ha kvar sina pensionsavtal med SPP.
Följande alternativ finns för användning av pengarna:
Betalning av den vanliga ITP-premien till SPP. Då räcker pengarna i cirka sju år.
Engångspremier till SPP för avtalspensioner, för slutbetalning av de anställdas ålderspensioner eller för inlösen av företagets pensionsskuld.
Kontant utbetalning till företaget av högst 10 procent per år – om bolaget betalat lika mycket för avtalspensioner eller slutbetalning.
Facket ska ha inflytande över hur pengarna används. Det sade i alla fall SIF:s representanter i SPP-styrelsen när beslutet fattades.
Det är dock endast om företagen vill lägga pengarna på avtalspensioner eller slutbetalning av ålderspensioner som SIF-klubbarna kommer att ha en uttrycklig rätt att delta i beslutet.
Om företagen är passiva och nöjer sig med att slippa ITP-premien, får de anställda ingen del av pengarna. Det gäller alltså för klubbarna att driva på om de önskar avtalspensioneringar, vilket är vanligt när personalstyrkan ska krympas.

DAG BREMBERG © siftidningen 1999

Fotnot: Konkurrenterna Skandia och Wasa hävdar att SPP binder upp kunderna och Konkurrensverket har ännu inte gett sitt godkännande. Därför kan det bli ytterligare försening eller en ändring av villkoren. Snabbast besked fås via Internet: www.siftidn.sif.se eller www.spp.se.  

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.