Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Grova lögner inte ovanligt för att få jobbet
Närmare hälften av arbetsgivarna har varit med om att arbetsssökande ljuger så pass grovt att de sumpat chansen att få jobbet. Det visar en undersökning som Stockholms handelskammare gjort.
Att frisera sanningen vid anställningsintervjun eller i sitt CV är nästan nödvändigt för att få jobb i dag. Arbetsgivarna förväntar sig att du överdriver dina färdigheter och tonar ner dina svagheter. Men 43 procent av arbetsgivarna hävdar att de råkat ut för att arbetssökande uppgett så grovt felaktiga uppgifter, eller undanhållit så pass relevant information att de valt bort kandidaten, enligt handelskammarens undersökning. Inom bemanningsbranschen är erfarenheten av lögnaktiga jobbsökanden högre - hela 73 procent har råkat ut för att en kandidat försökt tuta i dem så feta lögner att man valt att bryta samröret med personen i fråga.
Vad lögnerna består i framgår inte av undersökningen, men felaktigheterna har uppdagats när företagen gjort bakgrundskontroller på sina kandidater.
- Vi ber alltid om id-kort när vi intervjuar någon. Det har faktiskt hänt att vi har haft felaktiga individer på intervjun, säger Ilona Orgmets, affärsområdeschef för rekrytering på Adecco.
- Det går att köpa fejkade betyg på nätet och ibland dyker det upp så likartade svar på vissa anställningstester att vi misstänker att det florerar facit på nätet också.
Flertalet av arbetsgivarna har dock bara varit utsatta för lögnaktiga kandidater någon enstaka gång, endast tre procent uppger att det hänt flera gånger att de blåst av en rekrytering för att de upptäckt något om den arbetssökande far med osanning eller försökt undanhålla något allvarligt.
Att blåljuga under anställningsintervjun kan faktiskt vara skäl för att bli av med jobbet om arbetsgivaren upptäcker lögnen efter att du anställts. Undantaget är om du ljuger om du väntar eller planerar barn eller inte.
Fakta
Vanligaste bakgrundskollerna:
- Referenser (98%)
- Tidigare anställningar (84%)
- Utbildningshistorik (67%)
- Gör sökningar på Internet (39%)
- Sociala medier - bloggar, Twitter, Facebook (30%)
- Företagsengagemang (23%)
- Brottsdomar och stämningar (22%)
- Bemannings- och rekryteringsföretag (21%)
- Hälsokontoller (18%)
- Betalningsanmärkningar och kreditupplysningar (17%)
- Alkohol- och drogtest (16%)
- Inkomstuppgifter (ca 10 %)
- Konkurser (mindre än 10%)
- Frånvaro via försäkringskassan (ca 5%)
- Övrig privatekonomi (mindre än 5 %)
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd
I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.
Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.
Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll.
Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.
Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.
Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.
Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.
