För alla dem är kollektivavtalet en garanti för trygghet, i form av någorlunda hyggliga anställningsvillkor och löneökningar, och för inflytande i arbetslivet, eftersom detta till stor del bygger på att det finns avtal och fackklubb. Med kollektivavtal får man en skaplig balans mellan ledning och anställda på en arbetsplats.
Ja, kollektivavtalet är grått med många tunga formuleringar, som i inledningen av biltrafikens avtal som råkar ligga på mitt bord - "detta avtal gäller tjänstemän, med undantag för de som anges i 1.2 -1.4, som är anställda vid företag anslutna till Biltrafikens Arbetsgivarförbund..." - men det är likväl den grå grundsten som den svenska arbetsmarknaden vilar på.
För en tid sedan hördes positiva kommentarer från flera fackförbundsledningar när två ministrar tagit upp kollektivavtalets betydelse i ett utspel. Regeringens budskap var att stat, kommuner och landsting vid upphandlingar ska kunna kräva att intressenterna har villkor på kollektivavtalens nivå.
HTF:s ordförande Holger Eriksson var mycket nöjd, inte minst för att detta hindrar både svenska och utländska företag från att dumpa löner och anställningsvillkor i kampen om ett offentligt kontrakt.
Han har varnat för just detta, och förbundet har tillsammans med statstjänstemännen i ST krävt att staten kräver anställningsvillkor på kollektivavtalets nivå vid sina upphandlingar. HTF har ju erfarenhet av hur Ryanair genom pressade anställningsvillkor revolutionerar lågprisflyget i Europa. Andra flygbolag får mycket svårare att klara sig eftersom de, men inte Ryanair, accepterar anständiga ersättningar och arbetsförhållanden.
För HTF var det också naturligt att stödja LO-förbundet Byggnads i konflikten med kommunen i Vaxholm när lettiska arbetare skulle renovera en skola, men med sämre villkor än vad svenska byggföretag ger.
Det finns flera skäl för löntagarna att försvara kollektivavtalens roll i markandsekonomin:
Genom kollektivavtalen får löntagaren en mer jämbördig styrka med arbetsgivaren i förhandlingar om villkor och löner. Om löntagaren uppträder enskilt är det mycket lätt för arbetsgivaren att diktera villkor och spela ut individer mot varandra.
Även när lönesamtal sker mellan chef och medarbetare är det viktigt att komma ihåg, att vid dessa tillfällen är grunden ändå ett kollektivavtal där spelreglerna är uppsatta!
Kollektivavtal är under lång tid framöver det bästa systemet för oss löntagare, eftersom arbetsmarknaden inte är en marknad i egentlig mening. Den kan snarare liknas vid en samlingsplats där man skapar relationer och diskuterar ersättningar för att få ett arbete utfört, där man gör utfästelser och åtaganden i ett komplicerat förlopp jämfört med enkel varuhandel.
Ett annat skäl till att försvara kollektivavtalets ställning är att offentlig upphandling inte får medföra försämrade och dumpade villkor i arbetslivet genom att vi låter utländska tjänsteföretag verka här på andra villkor än svenska företag. Konsekvensen blir i så fall att skattemedel främjar en allmän försämring av levnadsstandarden i vårt land.
Bakom de uppmärksammade konflikterna på Ryanair och i Vaxholm ligger förändringar på EU:s inre marknad. Förslaget till tjänstedirektiv ska öka tjänsternas rörlighet över gränserna, men det goda i denna intention får inte medföra försämrade liv i länder med omfattande välfärd, som Sverige.
Detta har lett till den förnyade diskussionen om kollektivavtalets ställning. Det må vara lite grått och tungt till sin konstruktion, men nödvändigt för att livet ska kunna vara annat än bara slit. "Bread and roses" som en slogan löd under fackföreningsrörelsens begynnelse i USA, marknadsekonomins förlovade land.
Ja, kollektivavtalet är grått med många tunga formuleringar, som i inledningen av biltrafikens avtal som råkar ligga på mitt bord - "detta avtal gäller tjänstemän, med undantag för de som anges i 1.2 -1.4, som är anställda vid företag anslutna till Biltrafikens Arbetsgivarförbund..." - men det är likväl den grå grundsten som den svenska arbetsmarknaden vilar på.
För en tid sedan hördes positiva kommentarer från flera fackförbundsledningar när två ministrar tagit upp kollektivavtalets betydelse i ett utspel. Regeringens budskap var att stat, kommuner och landsting vid upphandlingar ska kunna kräva att intressenterna har villkor på kollektivavtalens nivå.
HTF:s ordförande Holger Eriksson var mycket nöjd, inte minst för att detta hindrar både svenska och utländska företag från att dumpa löner och anställningsvillkor i kampen om ett offentligt kontrakt.
Han har varnat för just detta, och förbundet har tillsammans med statstjänstemännen i ST krävt att staten kräver anställningsvillkor på kollektivavtalets nivå vid sina upphandlingar. HTF har ju erfarenhet av hur Ryanair genom pressade anställningsvillkor revolutionerar lågprisflyget i Europa. Andra flygbolag får mycket svårare att klara sig eftersom de, men inte Ryanair, accepterar anständiga ersättningar och arbetsförhållanden.
För HTF var det också naturligt att stödja LO-förbundet Byggnads i konflikten med kommunen i Vaxholm när lettiska arbetare skulle renovera en skola, men med sämre villkor än vad svenska byggföretag ger.
Det finns flera skäl för löntagarna att försvara kollektivavtalens roll i markandsekonomin:
Genom kollektivavtalen får löntagaren en mer jämbördig styrka med arbetsgivaren i förhandlingar om villkor och löner. Om löntagaren uppträder enskilt är det mycket lätt för arbetsgivaren att diktera villkor och spela ut individer mot varandra.
Även när lönesamtal sker mellan chef och medarbetare är det viktigt att komma ihåg, att vid dessa tillfällen är grunden ändå ett kollektivavtal där spelreglerna är uppsatta!
Kollektivavtal är under lång tid framöver det bästa systemet för oss löntagare, eftersom arbetsmarknaden inte är en marknad i egentlig mening. Den kan snarare liknas vid en samlingsplats där man skapar relationer och diskuterar ersättningar för att få ett arbete utfört, där man gör utfästelser och åtaganden i ett komplicerat förlopp jämfört med enkel varuhandel.
Ett annat skäl till att försvara kollektivavtalets ställning är att offentlig upphandling inte får medföra försämrade och dumpade villkor i arbetslivet genom att vi låter utländska tjänsteföretag verka här på andra villkor än svenska företag. Konsekvensen blir i så fall att skattemedel främjar en allmän försämring av levnadsstandarden i vårt land.
Bakom de uppmärksammade konflikterna på Ryanair och i Vaxholm ligger förändringar på EU:s inre marknad. Förslaget till tjänstedirektiv ska öka tjänsternas rörlighet över gränserna, men det goda i denna intention får inte medföra försämrade liv i länder med omfattande välfärd, som Sverige.
Detta har lett till den förnyade diskussionen om kollektivavtalets ställning. Det må vara lite grått och tungt till sin konstruktion, men nödvändigt för att livet ska kunna vara annat än bara slit. "Bread and roses" som en slogan löd under fackföreningsrörelsens begynnelse i USA, marknadsekonomins förlovade land.
