Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

GPS-kontroll av personalens arbetstid förbjudet

Sedan brandsäkerhetsföretaget Kidde installerat en ytterligare GPS i sina servicebilar kunde man kontrollera hur mycket serviceteknikerna arbetade. Det är förbjudet, har nu Datainspektionen slagit fast.
Anita Täpp Publicerad 11 mars 2008, kl 14:22
Sony-U93T gps

Kidde installerar och servar brandsäkerhetssystem på ett tiotal platser i Sverige. Serviceteknikerna, som är organiserade i IF Metall eller Unionen, åker till kunderna i tjänstebilar utrustade med GPS.

Men 2005 installerades ytterligare ett GPS-system i de Metallanslutnas bilar i Stockholm. Året därpå hände samma sak i Malmö.
- Det är en svart låda som sitter uppskruvad under instrumentbrädan någonstans, säger en anställd.

Kidde använder sig i det här fallet av ett GPS-system kallat "Fleetstar Online". De signaler som GPS-sändarna skickar upp till en satellit samlas in och skickas sedan veckovis eller på begäran via GSM-nät till företaget Cybits svenska servrar. Därifrån skickas sedan informationen vidare till företagets engelska servrar, där den bearbetas innan den läggs ut på Cybits webbplats.

Den som har ett användarnamn och ett lösenord kan sedan logga in på webbplatsen och följa servicebilarna i realtid eller kontrollera var de varit tidigare.

Enligt Datainspektionen, som granskat systemet, har man exempelvis kunnat ta fram arbetsrapporter som visar hur fordonen har använts under dagen, vilka adresser som besökts liksom när och hur länge servicebilarna varit där.

Det var precis vad de Metallanslutna serviceteknikerna i Göteborg misstänkte var syftet med GPS:en, när de insåg att de stod i tur att få systemet installerat i sina servicebilar.
- Därför beslöt vi oss för att bilda en fackklubb. För att kunna förhandla om saken lokalt, säger en förtroendevald.

- Vi ville inte ha det här i bilarna. Men blev överkörda både på lokal och central nivå.

Sedan fyra av tio servicetekniker i Göteborg sagt upp sig beslöt ledningen att ändå avaktivera GPS:en.
- Men utrustningen sitter ändå kvar i bilarna och tar väl cirka fyra sekunder att koppla in igen, säger den förtroendevalda.

Ett par anställda beslöt anmäla GPS-användningen till Datainspektionen.

I ett yttrande till myndigheten räknar Kiddes ledning upp en rad områden där man anser sig ha stor nytta av GPS-tekniken, exempelvis vid lokalisering av närmaste resurs och fakturering.

Men uppger också att tekniken är ett utmärkt sätt att kontrollera att servicebilarna inte används privat och att det är det enda effektiva sättet att kontrollera att de anställda följer de avtalade arbetstiderna.
- Det här handlar om att kunna kontrollera personalen. Det andra är bara bortförklaringar, säger den förtroendevalda.

I sitt beslut konstaterar Datainspektionen att man inte får övervaka sina anställda med GPS för att kontrollera att de följer avtalade arbetstider. Den arbetsgivare som gör det hanterar personuppgifter som regleras av Personuppgiftslagen, PuL.

Genom att registrera uppgifter för det här ändamålet har man brutit mot lagen, hävdar Datainspektionen, som anser att den kontrollen kan göras på ett mindre integritetskränkande sätt.

Bara i undantagsfall, om det finns en konkret misstanke om ett allvarligt missbruk av tidsredovisningen, kan man få använda sig av GPS-tekniken.

Däremot ser Datainspektionen inget hinder enligt PuL att Kidde, under vissa förutsättningar, fortsätter använda tekniken när det gäller lokalisering av närmaste resurs, arbetsplanering/effektivisering och fakturering.

IF Metallklubben överväger nu att överklaga beslutet.
- Vi vill ha bort den här tekniken från våra bilar eftersom vi misstror ledningen. Om de kan ha GPS:en där av någon anledning känner vi oss inte säkra i alla fall.

De servicetekniker som är medlemmar i Unionen har inte fått någon extra GPS inmonterade i sina bilar.
- Men tanken var säkert att gå vidare med dem, säger den förtroendevalda.

Unionen har ingen klubb på Kidde i Göteborg. Arbetsplatsombudet Mats Reis säger:
- Eftersom det inte berört våra medlemmar, väntar jag med att kommentera.

  

Mest läst just nu

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Omslag Kollega 5 2024

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
Chef & Karriär nummer 3 2024 omslag

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.

Arkiv

Metro ansöker om rekonstruktion

Metro Media House har stora ekonomiska problem. Styrelsen uppger att företaget ska begära en rekonstruktion och medarbetarna fick ingen lön utbetald under måndagen.
David Österberg Publicerad 25 mars 2019, kl 15:44
Tomas Oneborg / SvD / TT
Tomas Oneborg / SvD / TT

Metro Media House ger bland annat ut gratistidningen Metro, driver sajten Metrojobb, plattformen Metro mode och Studentkortet. Men koncernen har stora ekonomiska problem och i dag fick personalen veta att de kommer att få vänta på utbetalningen av marslönen.

I ett öppet brev till personalen, som Expressen publicerat, skriver vd Christen Ager-Hanssen att företaget ska ansöka om rekonstruktion och att lönerna sedan ska komma via den statliga lönegarantin: ”Administrativt får man räkna med att det tar ca en vecka innan marslönerna når de anställdas bankkonton. Vi kommer meddela er alla när lönerna är expedierade och vilken dag de anländer till era bankkonton.”, skriver han.

En företagsrekonstruktion är ett alternativ till konkurs för företag som har chans att överleva. En domstol avgör om rekonstruktionen ska beviljas och utser en rekonstruktör. Därefter ska rekonstruktören reda ut anställningsförhållanden och lönefrågor innan ett lönegarantibeslut fattas. Beslutet skickas till länsstyrelsen som, enligt Kronofogden, har en handläggningstid på någon eller några veckor.

Investmentbolaget Custos köpte Metro av Kinnevik för två år sedan. Enligt Christen Ager-Hanssen mörkade Kinnevik att Metro hade ekonomiska problem och i brevet till personalen skriver han att Custos ska stämma Kinnevik på 300 miljoner kronor.

Tidningen Metro finns i Malmö, Göteborg och Stockholm. Enligt Expressen finns planer på att dra ner på utgivningstakten och att säga upp personal.

Kollega söker Unionenklubbens ordförande för en kommentar.

Arkiv

AD: Värvningsförbud gick för långt

Ett spelföretag i Uppsala ville hindra avhoppare från att värva tidigare kollegor till sitt företag. Men nu konstaterar Arbetsdomstolen, AD, att värvningsklausulen i avtalet inte är rimlig.
Niklas Hallstedt Publicerad 16 oktober 2018, kl 15:02

I de avtal som de anställda skrivit på åtar de sig att under en 24-månadersperiod efter avslutad anställning inte ”direkt eller indirekt” rekrytera från den tidigare arbetsgivaren.

Med hänvisning till den klausulen förbjöd tingsrätten tidigare avhoppare från ett spelbolag att värva spelutvecklare från sin tidigare arbetsgivare.

Domen överklagades till AD som har en annan syn på saken. AD konstaterar att värvningsklausuler är ”ägnade att skapa påtagliga inlåsningseffekter och motverka rörligheten på arbetsmarknaden”, men påpekar också att konkurrensklausuler av olika slag kan vara berättigade bland annat för att skydda företagshemligheter.

Det är dock inte fallet när det handlar om spelföretagets värvningsklausul, enligt domstolen som dock anser att en klausul med kort bindningstid kan vara berättigad. Detta för att motverka att en anställd ”i nära anslutning” till att hen lämnar företaget också får andra att sluta och gå över till en konkurrent.

I det här fallet lämnade dock de anställda företaget för mer än ett halvår sedan, vilket gör att rekryteringsförbudet inte bör anses som skäligt, konstaterar domstolen.

AD noterar också att värvningsklausulen inte endast omfattar aktiv rekrytering utan även förbjuder dem att anställa personal hos den tidigare arbetsgivaren som på egen hand söker upp dem. Det kan inte anses skäligt, menar domstolen.

Malin Wulkan, biträdande chefsjurist på Unionen, anser att det är en viktig dom.

– Visserligen var klausulen i anställningsavtalet väldigt omfattande. Det fanns inga begränsningar till vissa personer eller geografiskt område, och sträckte sig över en två-årsperiod. Men det är ändå ett betydelsefullt avgörande eftersom det inte finns något sedan tidigare som är så tydligt.

Bland viktiga med domen är att AD betonar att man har en restriktiv syn på värvningsklausuler och att domstolen dessutom pekar på att sex månader kan vara en rimlig löptid, anser Malin Wulkan.

Än så länge har inte Unionen fått in särskilt många ärenden som rör rena värvningsklausuler.

– Det antas vara ett ökande fenomen, något det inte finns anledning att tvivla på. Sannolikt finns de i alla branscher där det är brist på kompetens, säger Malin Wulkan som påpekar hur viktigt det är att alltid läsa igenom och fundera över anställningskontrakten innan man skriver på.

– Även om man kan få rätt i domstol skapar det en ruggig osäkerhet. Det kan ju handla om höga viten i fall man bryter mot klausulen.