Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Golf + HTF = sant

Mer solidaritet och bättre arbetsvillkor. Det är vad som väntar anställda inom golfsporten - tack vare en engagerad arbetsgivare.<br />Med ett skräddarsytt kollektivavtal för golfinstruktörer hoppas HTF locka till sig 400 nya medlemmar.<br />
Publicerad
Golfsporten och fackföreningsrörelsen har inte direkt varit som ler och långhalm genom historien. Men nu kan ett nytecknat kollektivavtal komma att ändra på den saken. Tanken är att avtalet ska ge golfklubbarnas personal bättre arbetsvillkor. Det har nämligen varit lite si och så med den saken.
- Det har behövts någon form av vettig reglering. Klubbarna har sparkat folk till höger och vänster utan att bry sig inte ett dugg om vad lagen säger. Situationen har blivit ohållbar och det har tidvis kokat bland golfinstruktörerna i hela landet, säger Andri Reumert.
Han har drivit frågan om ett kollektivavtal i golfbranschen sedan slutet av 1990-talet och har egen erfarenhet av hur golfinstruktörer kan behandlas.
1998 fick Andri Reumert, efter ett par år som entreprenör, en heltidsanställning vid en golfklubb i Värmland. Fyra timmar efter att han blivit lovad ett anställningskontrakt meddelade styrelsen plötsligt att man ändrat sig och sade upp honom.
Utsattheten och styrelsernas många gånger bristande arbetsgivaransvar väckte Andris intresse för arbetsrätt. Han började studera juridik och drev samtidigt frågan om bättre arbetsvillkor i golfbranschen.
- Alla instruktörer tyckte det var ok att jobba 60 timmar i veckan under högsäsong, men när vissa klubbar började begära 70 och 80 timmar och gärna under sju, åtta månader blev det för mycket. Det måste finnas ett vettigt skydd och rimliga arbetstider, vi kände till sist att det som krävdes var någon typ av kollektivavtal.

PGA, intresseorganisationen för golfspelare och instruktörer, har länge önskat mer ordning och reda inom branschen men att börja kalla sig fackförbund var väl magstarkt.
- Situationen var lite besvärlig för PGA. Man ville inte bli något fackförbund och det måste man ju vara för att få teckna kollektivavtal, säger Andri Reumert.
Istället tog PGA:s styrelse kontakt med HTF och från och med den 1 januari finns nu ett skräddarsytt kollektivavtal för golfinstruktörer. Sedan tidigare finns avtal för service- och administrationspersonal på klubbarna.
Avtalet är tecknat med SLA, Skogs- och lantarbetsgivareförbundet och innebär bland annat tryggare anställningsformer och rätt till självklarheter som vila mellan arbetspassen, semester, ob och övertidsersättning. Dessutom införs en reglering av arbetstiden som inte får överstiga 48 timmar per vecka under golfens högsäsong.
- Det bästa med avtalet är att vi får möjlighet till en vettig arbetstidsreglering. Tidigare har till exempel instruktörernas semester varit helt på nåder. Om en arbetsgivare nu vill förlägga semestern utanför normala semestertider går det bra men det framgår av avtalet att man då förväntar sig en kompensation. Förhoppningsvis kan det få klubbarna att vakna till och värdera sina anställdas insatser och behandla dem på ett mer humant sätt.
Efter många år som golfinstruktör är Andri Reumert i dag klubbchef på S:t Arilds golfklubb i nordvästra Skåne och han ser bara fördelar med kollektivavtalet.
- Jag sitter alltså själv som arbetsgivare numera och tycker att det är bra att veta vad det är som gäller. Med ett kollektivavtal är de anställda inte helt i händerna på ideellt valda styrelser som kan bytas ut när som helst. Rätt använt tror jag att arbetsgivarna kan tjäna på kollektivavtalet, säger han.
- Avtalet kommer kanske som en chock för en del klubbar men det ska inte behöva kosta dem så mycket pengar. Däremot kan det kosta dem lite tid att sätta sig in i vad det är för verksamhet de sysslar med.
En del klubbar kan dock komma att välja en entreprenörslösning istället för att anställa en instruktör och tillika HTF-medlem. Andri Reumert tror att avtalet även kommer att påverka entreprenörerna på ett positivt sätt.
- Inom ett par år kommer det att ha skapats en norm i branschen till exempel för hur många timmar som är normalt att en instruktör jobbar per vecka under april till september. Och det kommer att smitta av sig till de klubbar där man har ett avtal med en entreprenör.
HTF:s mål är att på sikt locka till sig ungefär 400 av PGA:s 750 instruktörer. Men det kan komma att ta tid.
- Många av dem är väldigt mycket moderater och har kanske en grundinställning att man inte kan vara med i facket: "Man är väl inte någon kommunist heller". Det är barriärer som måste brytas. Jag räknar stenhårt med ett par hundra medlemmar inom ett par år, de måste bara se fördelarna med avtalet först, säger Andri Reumert.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.

Arkiv

Metro ansöker om rekonstruktion

Metro Media House har stora ekonomiska problem. Styrelsen uppger att företaget ska begära en rekonstruktion och medarbetarna fick ingen lön utbetald under måndagen.
David Österberg Publicerad 25 mars 2019, kl 15:44
Tomas Oneborg / SvD / TT
Tomas Oneborg / SvD / TT

Metro Media House ger bland annat ut gratistidningen Metro, driver sajten Metrojobb, plattformen Metro mode och Studentkortet. Men koncernen har stora ekonomiska problem och i dag fick personalen veta att de kommer att få vänta på utbetalningen av marslönen.

I ett öppet brev till personalen, som Expressen publicerat, skriver vd Christen Ager-Hanssen att företaget ska ansöka om rekonstruktion och att lönerna sedan ska komma via den statliga lönegarantin: ”Administrativt får man räkna med att det tar ca en vecka innan marslönerna når de anställdas bankkonton. Vi kommer meddela er alla när lönerna är expedierade och vilken dag de anländer till era bankkonton.”, skriver han.

En företagsrekonstruktion är ett alternativ till konkurs för företag som har chans att överleva. En domstol avgör om rekonstruktionen ska beviljas och utser en rekonstruktör. Därefter ska rekonstruktören reda ut anställningsförhållanden och lönefrågor innan ett lönegarantibeslut fattas. Beslutet skickas till länsstyrelsen som, enligt Kronofogden, har en handläggningstid på någon eller några veckor.

Investmentbolaget Custos köpte Metro av Kinnevik för två år sedan. Enligt Christen Ager-Hanssen mörkade Kinnevik att Metro hade ekonomiska problem och i brevet till personalen skriver han att Custos ska stämma Kinnevik på 300 miljoner kronor.

Tidningen Metro finns i Malmö, Göteborg och Stockholm. Enligt Expressen finns planer på att dra ner på utgivningstakten och att säga upp personal.

Kollega söker Unionenklubbens ordförande för en kommentar.

Arkiv

AD: Värvningsförbud gick för långt

Ett spelföretag i Uppsala ville hindra avhoppare från att värva tidigare kollegor till sitt företag. Men nu konstaterar Arbetsdomstolen, AD, att värvningsklausulen i avtalet inte är rimlig.
Niklas Hallstedt Publicerad 16 oktober 2018, kl 15:02

I de avtal som de anställda skrivit på åtar de sig att under en 24-månadersperiod efter avslutad anställning inte ”direkt eller indirekt” rekrytera från den tidigare arbetsgivaren.

Med hänvisning till den klausulen förbjöd tingsrätten tidigare avhoppare från ett spelbolag att värva spelutvecklare från sin tidigare arbetsgivare.

Domen överklagades till AD som har en annan syn på saken. AD konstaterar att värvningsklausuler är ”ägnade att skapa påtagliga inlåsningseffekter och motverka rörligheten på arbetsmarknaden”, men påpekar också att konkurrensklausuler av olika slag kan vara berättigade bland annat för att skydda företagshemligheter.

Det är dock inte fallet när det handlar om spelföretagets värvningsklausul, enligt domstolen som dock anser att en klausul med kort bindningstid kan vara berättigad. Detta för att motverka att en anställd ”i nära anslutning” till att hen lämnar företaget också får andra att sluta och gå över till en konkurrent.

I det här fallet lämnade dock de anställda företaget för mer än ett halvår sedan, vilket gör att rekryteringsförbudet inte bör anses som skäligt, konstaterar domstolen.

AD noterar också att värvningsklausulen inte endast omfattar aktiv rekrytering utan även förbjuder dem att anställa personal hos den tidigare arbetsgivaren som på egen hand söker upp dem. Det kan inte anses skäligt, menar domstolen.

Malin Wulkan, biträdande chefsjurist på Unionen, anser att det är en viktig dom.

– Visserligen var klausulen i anställningsavtalet väldigt omfattande. Det fanns inga begränsningar till vissa personer eller geografiskt område, och sträckte sig över en två-årsperiod. Men det är ändå ett betydelsefullt avgörande eftersom det inte finns något sedan tidigare som är så tydligt.

Bland viktiga med domen är att AD betonar att man har en restriktiv syn på värvningsklausuler och att domstolen dessutom pekar på att sex månader kan vara en rimlig löptid, anser Malin Wulkan.

Än så länge har inte Unionen fått in särskilt många ärenden som rör rena värvningsklausuler.

– Det antas vara ett ökande fenomen, något det inte finns anledning att tvivla på. Sannolikt finns de i alla branscher där det är brist på kompetens, säger Malin Wulkan som påpekar hur viktigt det är att alltid läsa igenom och fundera över anställningskontrakten innan man skriver på.

– Även om man kan få rätt i domstol skapar det en ruggig osäkerhet. Det kan ju handla om höga viten i fall man bryter mot klausulen.