Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Gnosjöandans tre utmaningar

Gnosjö skulle inte fungera utan invandrarna som är 30 procent. Men de är dåligt integrerade i samhället, trots många år i Sverige.
Publicerad
Caroline Wigren bosatte sig i Gnosjö under ett år då hon arbetade med sin avhandling om Gnosjöandan. En kommun som trots bara tiotusen invånare har över fyrahundra företag. Länge hade orten Sveriges största tillväxt, i Nuteks senaste rapport bara på 63:plats.
Wigren nämner tre värdekällor som på olika sätt förklarar varför livet i Gnosjö är som det är: religionen, familjen och regionens historia. Faktorer som hon tror förklarar varför invandrade har svårt att ta sig in i gemenskapen och nätverken. Största gruppen är vietnameser, sedan finländare, bosnier och jugoslaver.
- I Gnosjö är det möjligt att sköta ett jobb utan att kunna svenska särskilt bra. Det är inte ovanligt att invandrade arbetar i ett team med sina landsmän eller andra utländska nationaliteter. Och i matsalen väljer de att sitta med sina egna.
Nyföretagandet i Gnosjö är inte vad det var. En företagare som i dag köper nya maskiner skrotar hellre de gamla än säljer dem till en anställd. Att jämföra med tidigare när många nya företag var spin-off-företag.
Enligt Caroline Wigren arbetar Gnosjöföretag inte aktivt med kreativ mångfald. Hon har talat med företagsledare som inte döljer att det innebär problem att leda ett företag med ett flertal nationaliteter i personalkadern. Exempelvis kan lagkänslan påverkas negativt.

LISBETH NIEMINEN



Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.