Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Gnällmötet - en riktig snilleblixt

Under flera år arbetade jag i en grupp där alla nya idéer möttes av antingen "Det har vi redan prövat, det går inte!" eller "Vad ska det vara bra för?" <br />
Publicerad
Det var en ambitiös och bra arbetsgrupp så motståndet mot nya idéer förbryllade mig.
Jag tog upp det med min mentor och hon föreslog ett gnällmöte. De har fått klaga för lite, sa hon. Jag hade mycket svårt att tro detta, eftersom just den här gruppen var mycket engagerad och lite klagande, men när jag träffade dem nästa gång frågade jag hur de såg på utveckling av arbetet.
De arbetade inom vården med mycket svårt störda personer och de sa att de inte trodde på förändring eller ens förbättring! På min fråga varför de i så fall ville träffa mig var fjortonde dag, svarade de: "Vi behöver stöd just för att det är så hopplöst!"
Det var en viktig lärdom för mig, och är så för alla som leder förändringsarbete: Man bör noga ta reda på hur stor viljan till, och hoppet om, förändringen är. Ofta är det så, att viljan är stor men hoppet mycket litet. Och tror man inte att det är möjligt, minskar ju chansen till lyckad förändring avsevärt. Då ska man inrikta sig på att öka hoppet.
Gruppen jag arbetade med tyckte att deras arbete var så krävande och psykiskt påfrestande att de behövde psykologstöd, men de trodde inte att mina råd skulle förändra något.
"Så vad ni vill ha är Gnällmöte då och då?" frågade jag.
De skrattade och sa, att ungefär så kunde man uttrycka det. Efter det har jag funderat och ofta använt gnällmöten. Många saker i en arbetssituation är inte förändringsbara; det kan gälla yttre omständigheter som ingen rår över och det kan gälla olyckor och katastrofer av olika slag och dignitet. Vissa typer av arbeten är ju dessutom av evighetsnatur och kommer aldrig att bli klara. Det är viktigt att prata om detta, och man måste då och då få klaga. Konststycket är att reglera klagan och se det för vad det är och att inte låta det oföränderliga svämma över till att också innefatta saker som faktiskt går att förändra.
Gruppen gick med på mitt förslag om att vi skulle dela tiden så att halva mötet ägnades åt att klaga och gnälla och den andra hälften till att prata om möjliga förändringar. Gnället fyller en viktig funktion och ska finnas, men det finns fördelar med att göra det tydligt och reglera det. Efter vår indelning hände många spännande förändringar i gruppens arbete!
Också i andra sammanhang har jag upptäckt att något av det mest förlamande som finns i en arbetsgrupp är när några i gruppen är helt övertygade om att förändringen är enkel och möjlig och de andra inte tror ett dyft på det. Det är då man ska använda gnällmöten eller "drainstorming", I drainstormingen dränerar man och rensar ut alla problem, stora som små. Man riktigt gottar sig i självömkan och elände. När det väl är gjort är det mycket lättare att få perspektiv och när man väl fått tillåtelse att gnälla och tycka synd om sig själv så kan man ofta le åt problemen och ta itu med dem. Det finns en fördel med att låta gnällmöten följas av fantasimöten. Vad skulle vi göra om allt vore möjligt? Om alla resurser i form av tid, pengar och personal fanns?
Det intressanta är att när man ställer gnället i tydlig kontrast till drömmen så brukar snilleblixtarna ramla in. Gnällmöten är förresten en snilleblixt! Pröva får du se.

Ulf Lager

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.

Arkiv

Metro ansöker om rekonstruktion

Metro Media House har stora ekonomiska problem. Styrelsen uppger att företaget ska begära en rekonstruktion och medarbetarna fick ingen lön utbetald under måndagen.
David Österberg Publicerad 25 mars 2019, kl 15:44
Tomas Oneborg / SvD / TT
Tomas Oneborg / SvD / TT

Metro Media House ger bland annat ut gratistidningen Metro, driver sajten Metrojobb, plattformen Metro mode och Studentkortet. Men koncernen har stora ekonomiska problem och i dag fick personalen veta att de kommer att få vänta på utbetalningen av marslönen.

I ett öppet brev till personalen, som Expressen publicerat, skriver vd Christen Ager-Hanssen att företaget ska ansöka om rekonstruktion och att lönerna sedan ska komma via den statliga lönegarantin: ”Administrativt får man räkna med att det tar ca en vecka innan marslönerna når de anställdas bankkonton. Vi kommer meddela er alla när lönerna är expedierade och vilken dag de anländer till era bankkonton.”, skriver han.

En företagsrekonstruktion är ett alternativ till konkurs för företag som har chans att överleva. En domstol avgör om rekonstruktionen ska beviljas och utser en rekonstruktör. Därefter ska rekonstruktören reda ut anställningsförhållanden och lönefrågor innan ett lönegarantibeslut fattas. Beslutet skickas till länsstyrelsen som, enligt Kronofogden, har en handläggningstid på någon eller några veckor.

Investmentbolaget Custos köpte Metro av Kinnevik för två år sedan. Enligt Christen Ager-Hanssen mörkade Kinnevik att Metro hade ekonomiska problem och i brevet till personalen skriver han att Custos ska stämma Kinnevik på 300 miljoner kronor.

Tidningen Metro finns i Malmö, Göteborg och Stockholm. Enligt Expressen finns planer på att dra ner på utgivningstakten och att säga upp personal.

Kollega söker Unionenklubbens ordförande för en kommentar.

Arkiv

AD: Värvningsförbud gick för långt

Ett spelföretag i Uppsala ville hindra avhoppare från att värva tidigare kollegor till sitt företag. Men nu konstaterar Arbetsdomstolen, AD, att värvningsklausulen i avtalet inte är rimlig.
Niklas Hallstedt Publicerad 16 oktober 2018, kl 15:02

I de avtal som de anställda skrivit på åtar de sig att under en 24-månadersperiod efter avslutad anställning inte ”direkt eller indirekt” rekrytera från den tidigare arbetsgivaren.

Med hänvisning till den klausulen förbjöd tingsrätten tidigare avhoppare från ett spelbolag att värva spelutvecklare från sin tidigare arbetsgivare.

Domen överklagades till AD som har en annan syn på saken. AD konstaterar att värvningsklausuler är ”ägnade att skapa påtagliga inlåsningseffekter och motverka rörligheten på arbetsmarknaden”, men påpekar också att konkurrensklausuler av olika slag kan vara berättigade bland annat för att skydda företagshemligheter.

Det är dock inte fallet när det handlar om spelföretagets värvningsklausul, enligt domstolen som dock anser att en klausul med kort bindningstid kan vara berättigad. Detta för att motverka att en anställd ”i nära anslutning” till att hen lämnar företaget också får andra att sluta och gå över till en konkurrent.

I det här fallet lämnade dock de anställda företaget för mer än ett halvår sedan, vilket gör att rekryteringsförbudet inte bör anses som skäligt, konstaterar domstolen.

AD noterar också att värvningsklausulen inte endast omfattar aktiv rekrytering utan även förbjuder dem att anställa personal hos den tidigare arbetsgivaren som på egen hand söker upp dem. Det kan inte anses skäligt, menar domstolen.

Malin Wulkan, biträdande chefsjurist på Unionen, anser att det är en viktig dom.

– Visserligen var klausulen i anställningsavtalet väldigt omfattande. Det fanns inga begränsningar till vissa personer eller geografiskt område, och sträckte sig över en två-årsperiod. Men det är ändå ett betydelsefullt avgörande eftersom det inte finns något sedan tidigare som är så tydligt.

Bland viktiga med domen är att AD betonar att man har en restriktiv syn på värvningsklausuler och att domstolen dessutom pekar på att sex månader kan vara en rimlig löptid, anser Malin Wulkan.

Än så länge har inte Unionen fått in särskilt många ärenden som rör rena värvningsklausuler.

– Det antas vara ett ökande fenomen, något det inte finns anledning att tvivla på. Sannolikt finns de i alla branscher där det är brist på kompetens, säger Malin Wulkan som påpekar hur viktigt det är att alltid läsa igenom och fundera över anställningskontrakten innan man skriver på.

– Även om man kan få rätt i domstol skapar det en ruggig osäkerhet. Det kan ju handla om höga viten i fall man bryter mot klausulen.