Sedan i somras är det fritt fram för studenter att strunta i att betala avgiften till kåren - den studentfackliga organisation som har i uppdrag att säkerställa utbildningsbevakning och studentinflytande på universitetet eller högskola. För de stora kårerna i Uppsala och Lund verkar kårobligatoriets avskaffande, så här långt, inte innebära några större förändringar.

- Vi har inte märkt av någon skillnad egentligen. De siffror vi har idag är nästan identiska med de vi hade tidigare, säger Erik Wahlund, registeransvarig på Uppsala studentkår.

- 29 000 studenter har betalat kåravgift och det är ungefär samma som förra året vid den här tiden. Men de flesta väntar sig att det kommer att droppa av folk på sikt.

I Lund har 88 procent av studenterna betalt kåravgift och precis som i Uppsala kan inbetalningar fortsätta att trilla in allt eftersom. Sveriges förenade studentkårer, SFS, har ännu inte hunnit kartlägga hur det går för samtliga kårer, men vet att det inte har gått lika bra för kårerna i Örebro och Karlstad.

- Där har bara tio procent av studenterna gått med, säger Beatrice Högå, ordförande i SFS.

Det finns många spekulationer kring varför Uppsala klarat sig så bra och en av dem är att kåravgiften sänkts ganska radikalt.

- Ölargumentet, att kåravgiften bara motsvarar några öl, är ännu starkare nu när avgiften ligger på 45 kronor per termin, säger Erik Wahlund.

Än har inga personalnedskärningar varit aktuella. Kårerna kompenseras i viss mån för uteblivna och sänkta avgifter av ett statligt bidrag, även om anslaget bara är en tredjedel av vad utredare rekommenderat.

- Det smått löjliga bidraget från staten täcker inte hela förlusten, säger Erik Wahlund. 

- När alla andra högskolor och universitet en efter en bestämde sig för att hjälpa kårerna att täcka förlusten gick till slut även Uppsala universitet in med pengar som är öronmärkta för studiebevakning.

Att universiteten går in med pengar till kårerna är ungefär som om Svenskt Näringsliv skulle gå in och betala facken för att sköta sin bevakning av anställdas rättigheter. Både SFS och Uppsala studentkår är bekymrade över vilka konsekvenser det kan få för utbildningsbevakningen.

- Det är ett dilemma som vi inte är alltför förtjusta i. Kåren ska vara en tumme i ögat på lärare och fakulteter och är man för uppkäftig finns risken att pengarna dras in, säger Erik Wahlund.

- Beroendeställningen är en risk på sikt. Det här problemet kan inte lösas annat än genom ett ökat generellt statsanslag, säger Beatrice Högå.