Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Friårspengarna slut sedan länge

Försöket har pågått i drygt två år i tolv kommuner. Efterfrågan har varit stor. Många har fått avslag, visar vår rundringning.
Publicerad
Regeringen och samarbetspartierna diskuterar just nu om försöket med friår ska permanentas. Mycket tyder på att alla Sveriges kommuner omfattas från den första januari 2005. För Miljöpartiet är det en hjärtefråga.
Friåret syftar bland annat till att få in arbetslösa på arbetsmarknaden igen. Den som tar ledigt får en ersättning som motsvarar 85 procent av a-kassan, och kan ägna sig åt vad han eller hon vill, utom att jobba för en annan arbetsgivare.
Intresset i de tolv kommunerna har varit enormt. I flera kommuner har de som i år fått sin ansökan godkänd väntat sedan 2002. Ofta går det två avslag på beviljad ansökan. I Piteå har 54 fått klartecken. 196 personer står i kö. I Hultsfred hade man i år runt 70 ansökningar till 17 helårsplatser. Bara i ett par kommuner finns pengar kvar att hämta.
Oftast är det först till kvarn som gäller. I Hällefors har man valt att lotta ut platserna.
I Västerås har man medvetet satsar på att få in långtidsarbetslösa vikarier. Eftersom det räcker att vikarien varit inskriven en dag vid arbetsförmedlingen kan arbetsgivaren i många fall veta på förhand vem de vill ha för tjänsten.
- Vi har verkligen gjort allt för att motverka att arbetsgivaren väljer ut en vikarie, säger Roland Andersson på arbetsförmedlingen i Västerås.
Dessutom har arbetsförmedlingen i Västerås själv haft ett antal friårslediga under försöksperioden. De flesta vikarier har sedan fått anställning.
- Vi ser det här som en bit av vår rekrytering, eftersom vi befinner oss i en rekryteringssituation hela tiden, med ganska många pensionsavgångar, säger Roland Andersson.
I Åmål har man löst den stora efterfrågan på friår dels genom att äska extra anslag, dels genom att bevilja alla sökande 75 procent av tiden de har ansökt.
- Jag har inte hört någon som reagerat negativt. Vi har 80 nöjda personer som har fått friår här, säger Jörgen Wiman.
De allra flesta som beviljas friår arbetar inom den offentliga sektorn. Uppemot 70 procent av de friårslediga är kvinnor. Eftersom ingen behöver redovisa vad ledigheten ska tillägnas är det svårt att säga vad som lockar mest. Arbetsförmedlarnas bild är att de flesta väljer att vara hellediga. En del förlänger sin föräldraledighet och några studerar. Ett fåtal väljer att starta eget.

LINDA SVENSSON

Fakta de tolv försökskommunerna:
Piteå: Inga pengar kvar
Gällivare: Inga pengar kvar
Strömsund: Pengar kvar för några kortare friår
Västerås: Inga pengar kvar
Botkyrka: Inga pengar kvar
Katrineholm: Inga pengar kvar
Hällefors: Inga pengar kvar
Åmål: Inga pengar kvar
Göteborg: Inga pengar kvar
Hultsfred: Inga pengar kvar
Landskrona: Inga pengar kvar
Lund: Pengar kvar

Fakta friår:
Friår kan sökas av den som arbetat minst två år hos samma arbetsgivare.
Man kan söka för mellan 3 och 12 månader och får en ersättning som motsvarar 85 procent av a-kassan, lägsta ersättning är 7040 kronor i månaden.
Friår och vikarie måste godkännas av arbetsgivaren. Platsen ska tillsättas av en person som är inskriven vid arbetsförmedlingen.
Den som har friår får inte ta en ny anställning eller hoppa in på sin ordinarie arbetsplats.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.

Arkiv

Metro ansöker om rekonstruktion

Metro Media House har stora ekonomiska problem. Styrelsen uppger att företaget ska begära en rekonstruktion och medarbetarna fick ingen lön utbetald under måndagen.
David Österberg Publicerad 25 mars 2019, kl 15:44
Tomas Oneborg / SvD / TT
Tomas Oneborg / SvD / TT

Metro Media House ger bland annat ut gratistidningen Metro, driver sajten Metrojobb, plattformen Metro mode och Studentkortet. Men koncernen har stora ekonomiska problem och i dag fick personalen veta att de kommer att få vänta på utbetalningen av marslönen.

I ett öppet brev till personalen, som Expressen publicerat, skriver vd Christen Ager-Hanssen att företaget ska ansöka om rekonstruktion och att lönerna sedan ska komma via den statliga lönegarantin: ”Administrativt får man räkna med att det tar ca en vecka innan marslönerna når de anställdas bankkonton. Vi kommer meddela er alla när lönerna är expedierade och vilken dag de anländer till era bankkonton.”, skriver han.

En företagsrekonstruktion är ett alternativ till konkurs för företag som har chans att överleva. En domstol avgör om rekonstruktionen ska beviljas och utser en rekonstruktör. Därefter ska rekonstruktören reda ut anställningsförhållanden och lönefrågor innan ett lönegarantibeslut fattas. Beslutet skickas till länsstyrelsen som, enligt Kronofogden, har en handläggningstid på någon eller några veckor.

Investmentbolaget Custos köpte Metro av Kinnevik för två år sedan. Enligt Christen Ager-Hanssen mörkade Kinnevik att Metro hade ekonomiska problem och i brevet till personalen skriver han att Custos ska stämma Kinnevik på 300 miljoner kronor.

Tidningen Metro finns i Malmö, Göteborg och Stockholm. Enligt Expressen finns planer på att dra ner på utgivningstakten och att säga upp personal.

Kollega söker Unionenklubbens ordförande för en kommentar.