Efter att ha intervjuat arbetsförmedlare, i samtliga tolv kommuner som ingår i friårsförsöket, och tagit del av Arbetsmarknadsstyrelsens, Ams, statistik så har de funnit att det är mest kvinnor, offentliganställda och lågutbildade som tagit ett friår.
De konstaterar också att de som går in som vikarier redan tycks ha en relativt stark position på arbetsmarknaden. Om de inte fått vikariatet hade de troligtvis ändå haft ett nytt jobb inom ett halvår.
Forskarna anser inte att ett nationellt friårsprogram kommer att leda till fler sysselsatta.
- Initialt så minskar arbetslösheten då de som syns i arbetslöshetsstatistiken får ta en friårsledigs plats. Men på sikt ökar arbetslösheten igen, säger Linus Lindqvist på IFAU.
- Om det tycks vara färre arbetslösa i samhället känner sig anställda tryggare och då ställer de också högre lönekrav. Det gör arbetsgivarna mindre benägna att anställa varpå arbetslösheten återgår till ursprungsläget.
Friårsförsöket har nu pågått i drygt ett år och ska pågå till och med 2005 då det väntas bli permanent i hela landet. Den som tar friår får en ersättning motsvarande 85 procent av a-kassan och den vikarierande får avtalsenlig lön. Regeringen har avsatt 65 miljoner kronor per år till försöket.
ANITA TÄPP