Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

France Télécom till förhandlingsbordet

Efter 24 självmord på ett och ett halvt år inom den franska telekomjätten har man beslutat vidta ett antal åtgärder för att få ett stopp på den galopperande psykiska ohälsan.
Linda Svensson Publicerad 2 oktober 2009, kl 13:54

På Frankrikes motsvarighet till Telia har en självmordsvåg dragit fram. På ett och ett halvt år har 24 anställda, i huvudsak tjänstemän, tagit sitt liv. Enligt facken är den största orsaken de många neddragningarna och omplaceringarna. Gamla trotjänare som levt i tron att de har ett stabilt anställningsskydd har funnit sig reducerade till siffror.

Nu har ledningen för France Télécom, efter påtryckningar från både facken och franska staten, beslutat sig för i samarbete med facken dra upp riktlinjer för de fortsatta omorganisationerna. Fem punkter har man redan beslutat om:

  • Fack och företag ska gemensamt ta fram en rapport om hur man ska gå tillväga. Innan den blir klar den 31 oktober ska inga ytterligare uppsägningar eller omplaceringar ske.
  • En person har utsetts till medlare. Alla anställda som känner sig oroliga eller vill diskutera sin omplacering kan vända sig till honom.
  • Företaget har deklarerat att det inte kommer att ske några ytterligare neddragningar utöver de som presenterades i slutet av 2008, och som man fortfarande arbetar med.
  • Ett antal gemensamma arbetsvillkor ska införas, som komplement till dem som finns i de individuella anställningsavtalen.
  • Eftersom självmorden har klassats som arbetsolyckor ska företaget, i samarbete med myndigheterna, ta in en oberoende expert för att utreda hur man kan förbättra sin personalpolitik.

Dessutom har företaget beslutat att man framöver ska ha dagliga möten med arbetstagarrepresentanter för att komma till rätta med arbetsmiljön och se över villkoren. Det skriver France Télécom i ett pressmeddelande.

Mest läst just nu

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Omslag Kollega 5 2024

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
Chef & Karriär nummer 3 2024 omslag

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.