Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Framgång i arbetslivet - tack vare andraspråk

Att ha svenska som andraspråk kan vara en stor tillgång i arbetslivet, framför allt när det gäller förmågan att kommunicera. Det visar en ny avhandling.
Ola Rennstam Publicerad 5 oktober 2010, kl 14:32

Andraspråkstalare visar ofta stor språklig medvetenhet och god förmåga att reflektera kring språkanvändning och kommunikation i arbetslivet.
- Det finns all anledning att tala om yrkesmässig framgång tack vare, och inte trots att, en arbetstagare kommunicerar på ett annat språk än modersmålet, säger språkvetaren Marie Nelson, som står bakom avhandlingen som lagts fram vid Uppsala universitet.

Marie Nelson har intervjuat ett antal anställda andraspråkstalare vid ett svenskt storföretag. Samtliga kom till Sverige i vuxen ålder från länder utanför Norden.
Studien visar att integration på arbetsplatsen till stor del handlar om social integration. Det finns situationer där deltagarnas ursprung kopplas till kommunikativt beteende som premieras - man får till exempel beröm av sin chef för att man vågar säga ifrån. Medan de svenskfödda kollegerna ofta undviker konflikter är det vanligtvis de utlandsfödda som ryter ifrån.
- Andraspråkstalarna, som kan beskrivas som språkligt och kulturellt missgynnade, tycks ha lättare än sina modersmålstalande kolleger att framföra ett oönskat budskap utan att stöta sig med de inblandade kollegerna, säger Marie Nelson.

Studien visar på skillnader mellan industriarbetare som tjänstemän.
- Det är lätt att tro att kunskaper i det svenska språket är viktigare ju mer kvalificerade arbetsuppgifter man har. Men tendensen i min studie pekar i rakt motsatt riktning, förklarar Marie Nelson.

Tjänstemännen kan sköta sina arbetsuppgifter och ta del av viktig information även om de varken förstår, talar eller skriver svenska. Så länge de behärskar engelska fungerar yrkesutövandet och de flesta kommunikativa aktiviteterna ändå.

För den som arbetar på industrigolvet ser det annorlunda ut.
- Den industriarbetare som inte talar och förstår svenska halkar efter såväl professionellt som socialt och får svårt att sköta sina arbetsuppgifter.

Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.