Hoppa till huvudinnehåll
Arkiv

Fortsatt väntan på upprättelse för Säporegistrerade sifare

Publicerad

Fortsatt väntan på upprättelse för Säporegistrerade sifare

De åsiktsregistrerade SIF-medlemmarna Ingemar Bernersson och Staffan Ehnebom får vänta ytterligare på att deras fall blir utredda. Tisdagens rapport från statliga registernämnden gav ingen klarhet för enskilda personer.

Civilingenjören Staffan Ehnebom omplacerades 1980 från en skyddsklassad befattning vid Ericsson i Mölndal. Han gick därmed miste om både befordran och högre lön. Ingenjören Ingemar Bernersson tvingades 1990 lämna sitt fackliga uppdrag och sin tjänst på ett konsultföretag i Huddinge. Han jobbade bland annat för försvarsindustrin.
Ingen av dem har fått se sina akter hos Säpo eller fått någon förklaring till varför de betraktats som säkerhetsrisker.

Registernämnden, som utövar demokratisk kontroll av Säpo, har på regeringens uppdrag granskat 1 000 fall av personalkontroll åren 1969-96. Det gäller personer som inte fått en anställning eller på annat sätt hindrats i sin yrkeskarriär på grund av att uppgifter om dem i polisregistren lämnats ut till arbetsgivaren.
Huvuduppgiften var att undersöka om det bland dessa personer finns flera fall av samma slag som den riksbekante snickaren Torsten Leander, mannen som 1997 fick 400 000 kronor i skadestånd av regeringen för att han stämplats som säkerhetsrisk och inte fått en chans att försvara sig.
Här har nämnden misslyckats. Det beror på luckor i Säpos arkiv efter gallring och att dokumentation saknas om olika arbetsgivares ställningstaganden genom åren. Därför vill nämnden – med förre lagmannen Carl-Anton Spak i spetsen – borra vidare och erbjuda alla som känner sig orättvist behandlade en grundlig utredning, som till stor del ska bygga på de registrerades egna upplysningar.
Beslut om en sådan fortsatt utredning kan enligt justitieminister Laila Freivalds komma så snart partiledaröverläggningarna i januari klarats av.
Staffan Ehnebom, Ingemar Bernersson och ytterligare ett 70-tal personer som hört av sig till registernämnden ska efter nyår få var sitt ex av rapporten för att kunna bedöma om de vill driva sina ärenden vidare.
Nämnden har fått regeringen att offentliggöra och samtidigt upphäva de hemliga föreskrifter som styrt Säpos registrering sedan början av 1970-talet. Alla kan nu själva läsa sig till på vilka grunder människor har hamnat i arkiven som säkerhetsrisker. Nämndens ledamöter kritiserar otydliga direktiv i regelverket och menar att det ibland lett till en tillämpning i strid mot grundlagens förbud mot åsiktsregistrering.
I flera fall har uppgifter lämnats ut om medlemskap i Sveriges kommunistiska parti, skp, efter det att partiet avförts från listan som skäl för registrering.
Det är ett felaktigt agerande, säger registernämndens föredragande, rådmannen Jan Öhman.
- Det har i och för sig varit rimligt att lämna ut uppgifter som är uppemot tio år gamla, men deras trovärdighet avtar med åldern. Därför måste man fråga sig om det var rätt av Säpo att lämna ut uppgifter och om det sen var rätt beslut som anställningsmyndigheten utfärdade.
Säpo har också fram till mitten av 1980-talet på eget initiativ informerat myndigheter och företag med anknytning till försvarsindustrin om vissa personer utan att någon personalkontroll begärts. Här är bristen på dokumentation ännu mer uppenbar.
1969-73 räckte det med att sälja en vänstertidning som Proletären på gator och torg för att antecknas hos Säpo.
Vi har i rapporten underkänt det regelverket, säger Jan Öhman.

BJÖRN ÖIJER © SIF-tidningen 1998

Läs hela rapporten! www.regeringen.se

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arkiv

Sparkad Pridegeneral kräver skadestånd

I december fick festivalgeneralen för Malmö Pride sparken. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver 150 000 kronor i skadestånd.
David Österberg Publicerad 15 april 2019, kl 15:44
Johan Nilsson/TT
Den avskedade festivalgeneralen tillbakavisar anklagelser om att ha misskött sin anställning. Johan Nilsson/TT

Föreningen Malmö Pride bildades 2015 och arrangerar den årliga Pridefestivalen i Malmö. En av grundarna, en nu 34-årig man, valdes till ordförande och året därpå blev han också general för festivalen.

Men förra året uppstod flera konflikter i föreningen. Festivalgeneralen fick bland annat kritik för att han både var ordförande för föreningen och anställd av den. Han kritiserades också för att förutom sin lön ha fått provision på intäkterna till Pridefestivalen och för att ha dålig koll på organisation och administration.

Föreningen och Malmö stad – en av festivalens största finansiärer – lät då en revisionsfirma granska hur föreningen hade skötts. Utredningen visade att styrelsen delvis misskött sitt arbete. Revisorn anmärkte bland annat på föreningens bokföring och på dess interna kontroll. 

Den sista oktober förra året höll Malmö Pride ett extra årsmöte och vid det byttes hela styrelsen ut. Då utsågs också en ny ordförande och 34-åringen fick fortsätta som festivalgeneral.

Kort därefter blev han dock avstängd från sin tjänst och i början av december fick han sparken. Styrelsen ansåg bland annat att han borde ha tecknat ett ramavtal med Malmö stad, att han brustit i sin rapportering till styrelsen och misskött organisation och administration.  

Men nu stämmer Unionen arbetsgivaren och vill att Arbetsdomstolen förklarar att avskedandet är ogiltigt. Unionen kräver också att föreningen betalar 34-åringen 150 000 kronor i skadestånd.

Enligt stämningsansökan tillbakavisar 34-åringen att han misskött sin anställning och påpekar att den gamla styrelsen inte hade några invändningar mot hur han skötte sitt arbete. Han anser också att den nya styrelsen blandar samman vad han gjort som ordförande med vad han gjort som anställd och att den främst fokuserar på saker som hänt innan den nya styrelsen tillträdde.