Fortsatt väntan på upprättelse för Säporegistrerade sifare
De åsiktsregistrerade SIF-medlemmarna Ingemar Bernersson och Staffan Ehnebom får vänta ytterligare på att deras fall blir utredda. Tisdagens rapport från statliga registernämnden gav ingen klarhet för enskilda personer.
Civilingenjören Staffan Ehnebom omplacerades 1980 från en skyddsklassad befattning vid Ericsson i Mölndal. Han gick därmed miste om både befordran och högre lön. Ingenjören Ingemar Bernersson tvingades 1990 lämna sitt fackliga uppdrag och sin tjänst på ett konsultföretag i Huddinge. Han jobbade bland annat för försvarsindustrin.
Ingen av dem har fått se sina akter hos Säpo eller fått någon förklaring till varför de betraktats som säkerhetsrisker.
Registernämnden, som utövar demokratisk kontroll av Säpo, har på regeringens uppdrag granskat 1 000 fall av personalkontroll åren 1969-96. Det gäller personer som inte fått en anställning eller på annat sätt hindrats i sin yrkeskarriär på grund av att uppgifter om dem i polisregistren lämnats ut till arbetsgivaren.
Huvuduppgiften var att undersöka om det bland dessa personer finns flera fall av samma slag som den riksbekante snickaren Torsten Leander, mannen som 1997 fick 400 000 kronor i skadestånd av regeringen för att han stämplats som säkerhetsrisk och inte fått en chans att försvara sig.
Här har nämnden misslyckats. Det beror på luckor i Säpos arkiv efter gallring och att dokumentation saknas om olika arbetsgivares ställningstaganden genom åren. Därför vill nämnden med förre lagmannen Carl-Anton Spak i spetsen borra vidare och erbjuda alla som känner sig orättvist behandlade en grundlig utredning, som till stor del ska bygga på de registrerades egna upplysningar.
Beslut om en sådan fortsatt utredning kan enligt justitieminister Laila Freivalds komma så snart partiledaröverläggningarna i januari klarats av.
Staffan Ehnebom, Ingemar Bernersson och ytterligare ett 70-tal personer som hört av sig till registernämnden ska efter nyår få var sitt ex av rapporten för att kunna bedöma om de vill driva sina ärenden vidare.
Nämnden har fått regeringen att offentliggöra och samtidigt upphäva de hemliga föreskrifter som styrt Säpos registrering sedan början av 1970-talet. Alla kan nu själva läsa sig till på vilka grunder människor har hamnat i arkiven som säkerhetsrisker. Nämndens ledamöter kritiserar otydliga direktiv i regelverket och menar att det ibland lett till en tillämpning i strid mot grundlagens förbud mot åsiktsregistrering.
I flera fall har uppgifter lämnats ut om medlemskap i Sveriges kommunistiska parti, skp, efter det att partiet avförts från listan som skäl för registrering.
Det är ett felaktigt agerande, säger registernämndens föredragande, rådmannen Jan Öhman.
- Det har i och för sig varit rimligt att lämna ut uppgifter som är uppemot tio år gamla, men deras trovärdighet avtar med åldern. Därför måste man fråga sig om det var rätt av Säpo att lämna ut uppgifter och om det sen var rätt beslut som anställningsmyndigheten utfärdade.
Säpo har också fram till mitten av 1980-talet på eget initiativ informerat myndigheter och företag med anknytning till försvarsindustrin om vissa personer utan att någon personalkontroll begärts. Här är bristen på dokumentation ännu mer uppenbar.
1969-73 räckte det med att sälja en vänstertidning som Proletären på gator och torg för att antecknas hos Säpo.
Vi har i rapporten underkänt det regelverket, säger Jan Öhman.
BJÖRN ÖIJER © SIF-tidningen 1998
Läs hela rapporten! www.regeringen.se